STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Handelsavtalet mellan EU och USA kommer att dämpa tillväxten, men det minskar samtidigt osäkerheten, och huvudscenariot är nu att ECB har sänkt klart för denna cykel.

Det skriver Deutsche Bank i ett marknadsbrev.

EU och USA har enats om ramarna för ett handelsavtal kring en tullsats på 15 procent, vilket är högre än den tidigare grundtullen på 10 procent.

Däremot har tullarna på bilar och bildelar sänkts från 27,5 till 15 procent, och det finns undantag (nolltullar) inom flera områden, inklusive flygplan och kritiska råvaror – där EU dessutom trycker på för ytterligare undantag.

Det finns viss oklarhet, men EU framhåller att 15 procent i läkemedelstullar är ett tak som ska gälla även efter att utredningen enligt Sektion 232 avslutats inom några veckor. Just nu är tullsatsen noll.

Det kan även bli aktuellt med kvoter för stål- och aluminiumexporten, då tullsatsen blir lägre än nuvarande 50 procent. Tullarna på alkoholdrycker är ännu inte klart.

För att få till detta avtal med 15 procent tullar och undvika ett scenario utan avtal med 30 procent tullar och vedergällning, har EU gått med på strategiska inköp till ett värde av 750 miljarder dollar under tre år, "stora mängder" militära utrustningsinköp samt investeringar på 600 miljarder dollar i USA.

EU kan öka energiimporten från USA men att stänga gapet kommer att bli svårt. Att ersätta import från Ryssland till USA kan öka med 50 miljarder euro till 120 miljarder, men fortfarande långt från målet på 215 miljarder euro.

Prisökningar på chip kan dock dra upp importen, och om Europa tar ungefär 50 procent av sin chipimport från USA så kan det addera 60 miljarder euro. Stora behov av strategiska AI-investeringar kan också bidra framöver

Vad gäller investeringarna skiljer sig uppgörelsen från den med Japan. Här handlar det uteslutande om privata investeringar, och kommissionen kommer inte att vara en part. Det gör det också svårare att mäta och följa.

EU-företrädare har sagt att investeringarna ska ses som ett mått på redan planerade investeringar, och i nuvarande takt för direktinvesteringar skulle det ta cirka 4-5 år att nå.

"Därför är det osannolikt att finansieringen innebär en omfördelning av investeringar från Europa till USA, vilket annars hade kunnat sänka den potentiella tillväxttakten i Europa. Eftersom det dessutom rör sig om medel som sannolikt skulle ha investerats ändå, är det osannolikt att dessa 600 miljarder dollar var en avgörande faktor för att få till 15 procent i biltullar – till skillnad från fallet med Japan", skriver Deutsche Bank.

Efter ett initialt lättnadsrally på marknaderna har sentimentet försvagats.

"På det hela taget finns ett visst politiskt missnöje men en acceptans av att detta var det bästa avtalet EU kunde uppnå under svåra omständigheter", skriver Deutsche Bank.

Trots de till synes stora siffrorna är det dock inte uppenbart att EU betalar ett mycket högre pris än väntat.

Den genomsnittliga tullsatsen som USA nu ska tillämpa på import från EU ligger på 16 procent, vilket är i nivå med nivån på "Liberation Day", men under den nivå på 22 procent som tullen skulle ha nått om president Trump hade gått vidare med sitt hot i juli om 30 procent tullar vid uteblivet avtal.

Vid dessa nivåer är den nedåtriktade effekten på EU:s BNP cirka 0,5 procentenheter, något högre än de 0,4 procent av BNP i direkta kostnader som uppskattade under antagandet om 10 procent tull. Den direkta kostnaden är tydligare i länder som Irland, Slovakien, Tyskland och Danmark, medan den är mindre i Frankrike och Spanien.

De strategiska inköpen är delvis energirelaterade – fler inköp av amerikansk LNG (flytande naturgas) hade redan förutsetts – och delvis kopplade till AI och halvledare, där EU:s mål för digital omställning ändå hade krävt betydande import.

EU avser att växa sin inhemska försvarsindustri i takt med att försvarsutgifterna ökar för att nå de nya Nato-målen. Under tiden förväntas EU ändå vara beroende av amerikansk försvarsproduktion, vilket heller inte är överraskande.

Den centrala frågan är investeringar i USA för 600 miljarder dollar. Om detta leder till att investeringar styrs bort från EU kan det bli kostsamt.

"Det finns dock indikationer på att detta handlar om en summering av privata investeringsplaner, inte ett krav på nya investeringar. Det ligger också i linje med nyliga investeringstrender, och behöver därmed inte vara en extra kostnad för EU", skriver Deutsche Bank.

Avtalet innebär att de uppdaterar sitt huvudscenario för ECB och ser nu ingen mer räntesänkning.

Det finns fortfarande detaljer att reda ut inom handelsavtalet och osäkerhet kring hur bindande det blir under de kommande månaderna. Det finns också fortsatt risk för fördröjd påverkan från tullarna (till exempel handel som omdirigeras).

"Men i och med att ett avtal nu nåtts är handelspolitik en mindre anledning för ECB att sänka räntorna ytterligare", skriver Deutsche Bank.

De utesluter inte ytterligare penningpolitiska lättnader, särskilt då inflationen förväntas underskrida målet på 2 procent nästa år. Men ytterligare lättnader är nu ett riskscenario snarare än huvudscenario, och det är troligare i december eller mars än i september.

"Vårt nya huvudscenario ser 2 procent som slutlig räntenivå. I ljuset av den betydande finanspolitiska stimulansen ser vi nästa ränteåtgärd som en höjning i slutet av 2026", skriver Deutsche Bank.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt