STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Utsikterna tyder på solida löneökningar, stabila huspriser och hanterbara bolånekostnader för de flesta konsumenterna i euroområdet, men de kommer ändå inte att lätta på plånboken.

Det skriver ING Economics i en prognos över utsikterna för konsumenter i euroländerna.

"Den viktigaste frågan är om de äntligen kommer att spendera en större andel av sin inkomst. Men inflationsförväntningarna och konsumenternas avsikter att spara når sin topp, så vi förväntar oss inte att den förändringen sker", skriver banken.

För hushållen markerade 2025 ytterligare ett år av återhämtning av köpkraften. Reallönerna i eurozonen ökade med i genomsnitt 2,6 procent, men skillnaderna var stora. Länder med löneökningar över genomsnittet var Italien, Nederländerna och Tyskland och, framför allt, Spanien, medan Belgien och Frankrike såg en mycket långsammare utveckling av reallönerna. Under hela 2025 har de nominella löneökningarna gradvis avtagit, medan arbetslösheten har legat kvar på historiskt låga nivåer.

Inför nästa år förväntar sig ING att arbetslösheten kommer att förbli låg, med en nominell löneökning som dämpas ytterligare jämfört med i år.

Detta motverkas av att konsumentpriserna förväntas stiga något mindre än i år – strax under 2 procent. Den starkare euron, konkurrensen från kinesisk import och, viktigast av allt, billigare energi, kommer alla att bidra till köpkraftstillväxten nästa år. Tillväxten i reallönerna kommer dock att sakta ner jämfört med i år. Om inflationen skulle understiga ECB:s mål på 2 procent skulle reallönerna gynnas.

ING noterar vidare att huspriserna ökade stadigt i hela eurozonen under 2025 med cirka 5 procent, tack vare starka löneökningar och lägre räntor på nya bolån. Spanien utmärkte sig här med en pristillväxt på cirka 9 procent. Tysklands huspriser ökade i en mycket långsam takt. För nästa år förväntar sig banken en mer måttlig ökning av huspriserna. För det första är löneökningarna långsammare, och för det andra kryper bolåneräntorna upp något i takt med att avkastningen på långfristiga räntor stiger.

När det gäller bolåneräntorna har de under hela året i genomsnitt sjunkit jämfört med förra året. Det fanns dock stora skillnader mellan länderna, där spanska och italienska hushåll såg en stark minskning av de genomsnittliga räntekostnaderna jämfört med förra året, medan de fortfarande ökade för tyskar, fransmän, belgare och holländare. För de senare länderna förväntar sig ING att de genomsnittliga räntorna kryper upp, medan den nedåtgående trenden i Italien och Spanien väntas upphöra.

Stödet för huspriserna kommer från en förväntan om att bostadsbristen kommer att bestå över hela kontinenten.

Konsumentförtroendet ligger samtidigt fortfarande på en låg nivå, vilket är svårt att förklara när man tittar på ekonomisk tillväxt, arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Stämningen har kopplats till geopolitisk osäkerhet. Kriget i Ukraina drabbade kontinenten hårt, vilket ledde till högre energipriser, ökade säkerhetshot och behovet av att spendera mer på försvar. Om det blir ett varaktigt fredsavtal kan detta lyfta stämningen, tror ING.

Banken väntade sig, liksom många andra bedömare, att hushållens sparande gradvis skulle minska i år. Men nu skriver de att de hade fel, istället ökade sparkvoten något. Hushållen i eurozonen spenderar nu mindre än 0,85 euro av varje intjänad euro. Bortsett från pandemiperioden har sparkvoten inte varit så hög under de senaste tre decennierna.

Huruvida sparkvoten kommer att falla är en avgörande fråga för den bredare ekonomin, enligt ING, som pekar på att brist på konsumtion får ekonomin att bromsar in. En normalisering till en genomsnittlig nivå skulle ha höja BNP med cirka 1,5 procent och vissa uppskattar en mycket starkare positiv effekt.

Den avgörande faktorn bakom hushållens höga sparkvot verkar, enligt banken, vara en önskan att återuppbygga en finansiell buffert. För hushåll i eurozonen minskade det reala värdet på deras finansiella tillgångar från omkring 250 procent av BNP 2020 till cirka 220 procent av BNP 2024. Sparandet var högt, men inflationen var ännu högre och gröpte ur hushållens välstånd.

Hushållen väntar sig att inflationen kommer fortsätta att vara förhöjd och räknar därför med att spara ännu mer för att motverka inflationen.

ING konstaterar att om hushållen i euroområdet hade investerat en större del av sitt sparande i värdepapper, vilket är vanligare i USA, istället för att ha sina pengar på bankkonton så skulle deras rikekomar inte ha gröpts ur i samma omfattning.

"Våra utsikter för 2026 är fortfarande ytterligare ett hyfsat år för löner, jobb och husägare. Men detta löser inte ett kritiskt dilemma: även om det varken gynnar hushållen eller den bredare ekonomin, kommer konsumenterna sannolikt att se 2026 som ytterligare ett bra år att fortsätta spara – på banken", skriver ING Economics.

Sofia Polhammer +46 8 179 37

Nyhetsbyrån Direkt