STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europeiska länder arbetar på en plan för att säkra sjöfarten genom Hormuzsundet efter krigets slut – utan deltagande från USA. Initiativet leds av Frankrikes president Emmanuel Macron och syftar till att skapa en internationell försvarsinsats som ska återställa förtroendet för den viktiga handelsleden.

Det skriver Wall Street Journal med hänvisning till källor.

"Den insats vi talar om inkluderar inte de krigförande", sade Macron och syftade på USA, Israel och Iran.

Enligt planen ska en bred koalition bidra med minröjningsfartyg, eskortstyrkor och övervakning, men utan amerikanskt befäl. Målet är att ge rederier och försäkringsbolag tillräcklig trygghet för att åter använda sundet efter kriget.

Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot betonade att insatsen ligger längre fram i tiden och sade att "den insatsen vi talar om kan bara sättas in när lugnet har återställts och striderna har upphört".

Planen väntas inkludera flera europeiska länder, däribland Tyskland, som tidigare varit tveksamt till militära insatser utomlands. Ett tyskt deltagande skulle kunna förstärka operationen avsevärt, inte minst genom landets kapacitet inom minröjning och övervakning.

På fredag håller Macron tillsammans med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer ett möte med ett stort antal länder för att diskutera upplägget. USA kommer inte att delta, medan länder som Kina och Indien har bjudits in.

Planen omfattar tre steg: först att organisera logistiken så att hundratals fartyg som fastnat i sundet kan lämna området, därefter en omfattande minröjningsinsats – då Iran minerat delar av farleden – och slutligen militära eskorter med fregatter och jagare för att skydda trafiken.

Minröjning väntas bli avgörande men tidskrävande. Europa har här ett övertag, med långt fler minröjningsfartyg än USA, som i stor utsträckning avvecklat sin kapacitet på området.

Samtidigt finns interna meningsskiljaktigheter inom Europa. Franska företrädare anser att amerikanskt deltagande skulle göra insatsen mindre acceptabel för Iran, medan brittiska tjänstemän oroar sig för att exkluderingen av USA kan irritera USA:s president Donald Trump och begränsa insatsens omfattning.

Relationerna över Atlanten har försämrats det senaste året, bland annat efter amerikanska tullar mot Europa och minskat stöd till Ukraina. Oenigheten har fördjupats ytterligare av kriget med Iran, som många europeiska ledare betraktar som olagligt och ekonomiskt skadligt.

Trump har samtidigt pressat Europa att stödja USA:s blockad av iranska hamnar, som syftar till att tvinga Iran att öppna sundet igen. Flera europeiska ledare, inklusive Keir Starmer, har avvisat detta och i stället betonat att fokus bör ligga på att möjliggöra fri sjöfart.

Enligt analytiker kommer en militär närvaro även efter ett eldupphör vara avgörande."Det kommer någon gång att behövas ett eskortsystem eller konvojer för att skydda fartyg", sade Mujtaba Rahman vid Eurasia Group.

Den planerade insatsen kan komma att modelleras efter tidigare europeiska marina uppdrag, såsom EU:s skyddsinsatser i Röda havet, där flera länder samarbetade för att eskortera handelsfartyg.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt