STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Frankrikes premiärminister Sébastien Lecornu har gett efter för nya krav från Socialistpartiet, däribland en skattehöjning för landets största företag, i takt med att arbetet med budgeten för 2026 närmar sig sitt slut.

Det rapporterar Financial Times.

Lecornu leder en bräcklig minoritetsregering och har medgett att det inte är möjligt att få budgeten antagen genom en omröstning i parlamentet. Han väntas därför på måndagen meddela att regeringen antingen kommer att använda särskilda konstitutionella befogenheter, den så kallade artikel 49.3, för att kringgå nationalförsamlingen, eller anta budgeten genom dekret.

Oavsett vilket väntas ytterhögern och yttervänstern väcka en misstroendeförklaring. Socialistpartiet har därmed blivit vågmästare och håller i praktiken regeringens överlevnad i sina händer.

Boris Vallaud, en av Socialistpartiets ledande företrädare, sade att partiet ser positivt på utfallet efter veckor av tuffa förhandlingar, där man enligt honom har säkrat eftergifter för studenter, löntagare och pensionärer.

”Premiärministern har tagit steg i rätt riktning som gör det möjligt att överväga att budgeten inte fälls”, sade Vallaud till Le Parisien på söndagen.

I fredags bekräftade Lecornu att han har dragit tillbaka flera förslag som syftade till att minska budgetunderskottet, däribland att frysa statliga utgifter utanför försvarsområdet och att avskaffa skatteförmåner för pensionärer. Samtidigt aviserade han utökade subventioner till universitetsstudenter samt höjda nettoinkomster för låginkomsttagare genom ett nytt bidragssystem.

Redan i december gjorde Lecornu betydande eftergifter till Socialisterna för att få igenom välfärdsbudgeten. Därmed övergavs i praktiken den enda större reformen under president Emmanuel Macrons andra mandatperiod, den omstridda pensionsreformen som höjde pensionsåldern från 62 till 64 år.

Vallauds senaste uttalanden tyder på att regeringen även denna gång kan ha gjort tillräckligt för att säkra Socialisternas nedlagda röster vid en eventuell misstroendeomröstning.

Budgetförhandlingarna har pågått i månader, efter att partierna misslyckats med att enas om hur Frankrike ska börja minska budgetunderskottet, som uppgick till 5,4 procent av BNP vid slutet av förra året.

Lecornu förhandlar från en svag position sedan Macrons mittenallians förlorat sin majoritet i nationalförsamlingen, och två premiärministrar har redan störtats på drygt ett år.

I avsaknad av en budgetöverenskommelse styrs Frankrike sedan årsskiftet med en övergångsbudget från 2025 för att hålla de offentliga utgifterna i gång.

Regeringen siktar på att minska budgetunderskottet till omkring 5 procent av BNP i år, men har ännu inte redovisat hur de senaste eftergifterna till Socialisterna fullt ut ska finansieras.

En stor del av de ökade utgifterna väntas finansieras genom en förlängning av den skatt på landets största företag som regeringen tidigare utlovat skulle vara tillfällig. Skatten inbringade 8 miljarder euro i fjol. Macrons mittenpartier ville initialt hålla fast vid löftet att inte förlänga skatten, men backade senare genom att acceptera en halvering i stället för ett avskaffande.

Socialisterna drev dock igenom sin linje, vilket innebär att skatten behålls i sin helhet, om än med ett smalare tillämpningsområde som omfattar omkring 300 av de största företagen, jämfört med cirka 450 i fjol.

Regeringen bröt samtidigt ett annat löfte till näringslivet genom att avstå från att sänka de så kallade produktionsskatterna, som tas ut på det värde företag skapar i Frankrike snarare än på vinst eller omsättning. Näringslivet anser att skatterna hämmar konkurrenskraften, och Macron har tidigare gjort deras avskaffande till en central del av sin ekonomiska agenda.

”Frankrike behöver förutsägbarhet och stabilitet”, skrev Lecornu i ett öppet brev till näringslivsledare.

”En ny politisk kris skulle försvaga landet och slå ännu hårdare mot ekonomin och sysselsättningen", tillade han.

David Furuholm +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt