STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Svensk basindustris exportvärde har gradvis minskat sedan 2022, vilket kan förklaras av krig i vårt närområde, stigande inflation och räntor samt stigande tullar och osäkerhet kring geo- och handelspolitiken. Under 2026 väntas den utmanande makroekonomiska miljön bestå.

Det visar en rapport från Industriarbetsgivarna.

"Exporten är central för svensk basindustri och för hela ekonomin. När globala förutsättningar förändras slår det snabbt mot ett exportberoende land som Sverige", säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, i en kommentar.

I Sverige, som är en liten och öppen ekonomi där exporten motsvarar drygt hälften av BNP, är basindustrin särskilt exportintensiv, cirka 94 procent av produktionen går på export.

Förra året uppgick exportvärdet inom basindustrin till drygt 382 miljarder kronor, vilket motsvarar 18,7 procent av Sveriges totala varuexport. Mellan 2024 och 2025 minskade denna export med cirka 3 miljarder kronor, eller 0,8 procent.

Inom skogsindustrin, som står för den största delen av exporten inom basindustrin, minskade det totala exportvärdet mellan 2024 och 2025 med 2,2 procent, motsvarande 4 miljarder kronor.

Inom stål- och metallindustrin var utvecklingen mer splittrad. Exporten ökade med 1,1 procent relativt 2024 men värdet i stålindustrin minskade med 7,1 procent, till följd av höga amerikanska tullar, ökad konkurrens från Kina och en svag ekonomisk utveckling i Europa.

EU är den viktigaste exportmarknaden för basindustrin, dit över hälften av basindustrins export går. Tyskland är fortsatt det största enskilda exportlandet, men exporten dit minskade med cirka 5,5 procent under 2025. Främst var det stål- och metallindustrins och skogsindustrins export som minskade.

"Den svaga utvecklingen i tysk industri och ekonomi samt ökade handelspolitiska spänningar påverkar svensk export negativt", säger Kerstin Hallsten.

Näst största exportland 2025 var Storbritannien, vars andel utgjorde 8,0 procent med ett exportvärde på drygt 30 miljarder kronor. Därefter följer Norge (6,0 procent och 22,8 miljarder kronor), Belgien (5,9 procent och 22,4 miljarder kronor) och Finland (5,8 procent och 22,2 miljarder kronor). De senaste åren har exportandelarna och -värdena till Storbritannien och Norge minskat medan de har ökat till Belgien, Finland och Kina.

Även exporten till USA minskade, där stålindustrin påverkades kraftigt av nya handelshinder.

I rapporten konstateras att den globala handelspolitiken har blivit mer osäker, med ökade tullar, förändrade handelsflöden och nya konflikter. Detta har lett till ökad konkurrens, särskilt från Kina, där statliga stöd bidrar till prispress på den europeiska marknaden.

Samtidigt har nya handelsavtal inom EU potential att på sikt stärka exportmöjligheterna, även om effekterna ännu är osäkra.

"För att stärka konkurrenskraften krävs fortsatt fokus på frihandel och konkurrensneutrala villkor", enligt chefekonomen Kerstin Hallsten.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt