STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det finns tecken på att Kina är alltmer medvetet om problemen med överkapacitet i industrin och försöker göra något åt det.

Sammanfattningen från politbyråns senaste möte, Kinas högsta styrande organ, pekar bland annat på problemet med överkapacitet. Det är också något som kommer att behandlas vid det fjärde plenumet i oktober som ska fastställa nästa femårsplan.

"Vi fick ytterligare en vink om den senaste kampanjen mot 'involution', med kommentarer om att hantera oordnad konkurrens samt främja kapacitetshantering inom nyckelindustrier. Beroende på hur aggressivt dessa åtgärder genomförs kan det få en negativ effekt på kort sikt – även om det är hälsosamt på längre sikt", skrev ING i en kommentar.

"Involution" är ett numera populärt begrepp för en konkurrens som är så intensiv att den blir självdestruktiv.

Reuters konstaterade i förra veckan att vissa råvarupriser rusat den här månaden då kinesiska investerare satsar på att Peking nu menar allvar med att ta itu med överkapaciteten i världens näst största ekonomi.

Priserna på nio industriråvaror, inklusive kol, stål, polysilikon (en nyckelkomponent i solpaneler) och litiumkarbonat, har stigit med mellan 10 och 68 procent under månaden. Samtidigt har aktiekurserna för ståltillverkare, solpanelsproducenter och bolag inom förnybar energi överträffat det breda CSI 300-indexet.

Dessa rörelser sammanfaller med Pekings uppmaning den 1 juli att bekämpa "oordnad priskonkurrens", det vill säga överkapacitet, samt ett erkännande av att man avser att ta itu med det långvariga problemet som bidrar till deflation i Kina och handelsbarriärer utomlands.

Sedan dess har statliga medier förstärkt budskapet med varningar mot "involution".

"Jag tror det svarade upp mot en stor oro bland investerare, nämligen att vinstmarginalerna pressas inom några av de mest lovande sektorerna", sade Tai Hui, chefstrateg på JP Morgan Asset Management.

Både traditionella industrier som stål och kol, och nyare sektorer som solpaneler och elbilar, brottas med överkapacitet och fallande priser – något som tidigare lett till många varningar men få konkreta åtgärder.

Men i juli tyder vissa reaktioner från ministerier, tillsynsmyndigheter och lokala myndigheter på att Pekings signal nu börjar tas på allvar.

Kinas premiärminister Li Qiang gav ett självironiskt svar när han bemöttes av kritik från EU-håll i förra veckan om att Pekings statliga subventioner bidragit till globala obalanser i produktion och efterfrågan.

"Just nu känner många företag, särskilt inom tillverkningsindustrin, väldigt tydligt att Kinas kapacitet är stark, och det kinesiska folket är otroligt flitigt. Fabrikerna är i gång dygnet runt", sade han vid ett toppmöte mellan EU och Kina.

Han tillade att "vissa känner att detta har skapat nya problem för balansen mellan global tillgång och efterfrågan", men det är "en separat fråga, och vi är medvetna om det".

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonade under mötet överkapaciteten i den kinesiska ekonomin. Enligt henne har Kinas snabbt växande dominans inom global tillverkning delvis skett på bekostnad av länder som Tyskland, samtidigt som riskerna ökar för Europa när Donald Trumps tullar styr kinesisk export bort från USA.

"Ju mer andra marknader begränsar kinesisk export, desto större blir risken för omdirigering och tryck på EU:s inre marknad. Det hotar vår egen industriella konkurrenskraft, särskilt nu när vi gör stora investeringar", sade hon enligt Bloomberg News.

Li Qiangs ovanligt öppna uttalande kom efter vad som verkar vara ett attitydskifte i Peking kring den hyperkonkurrens som anklagats för att pressa ned priser och vinster inom flera branscher.

Topptjänstemän, ledda av president Xi Jinping, har signalerat att de kan komma att ta itu med denna "involution", deflatoriska priskrig, och det har väckt spekulationer om större reformer för att minska överkapacitet, liknande de insatser som gjordes för ett decennium sedan.

Von der Leyen konstaterade att den kinesiska ledningen börjat titta på detta och uttryckt en vilja att stödja konsumtion mer än produktion.

EU:s handelsunderskott mot Kina växer snabbt, och prognoser visar att underskottet kan överstiga 400 miljarder euro i år.

Utöver statliga investeringar har Kinas industriella styrka vuxit tack vare flera faktorer, från covidrelaterade störningar i leveranskedjor till teknologiska genombrott och statlig planering.

Men med svag inhemsk efterfrågan och en fastighetskris i bakgrunden växer industriproduktionen snabbare än konsumtionen.

Det har lett till hårdare konkurrens mellan företagen och en obalans mellan utbud och efterfrågan, vilket resulterat i den längsta perioden av deflation på flera decennier, något som skadar företagens vinster och löntagarnas inkomster.

Li tog tillfället i akt att försvara Kina mot anklagelserna om att landet använder subventioner för att öka sin styrka.

"Vi har inte råd med det. Vi skulle inte dumdristigt använda hårt förvärvade offentliga medel för att subventionera produkter som sedan säljs utomlands för utlänningar att njuta av. Det är bara inte något vi skulle göra", sade han.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt