STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Två studier som har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet visar på hur tidiga tecken av Alzheimers sjukdom kan uppmärksammas. Med en tidig upptäckt av sjukdomen finns i dag möjlighet att behandla sjukdomen med läkemedel inriktade mot uppbyggnaden av placket i hjärnan, så kallat amyloid-beta.

Det framgår av två studier publicerade i en specialutgåva av The Lancet med fokus på neurologi.

Läkemedlen Kisunla från amerikanska Eli Lilly och Leqembi som marknadsförs av Bioarctic tillsammans med sin partner Eisai behandlar patienter i ett tidigt sjukdomsskede av Alzheimers sjukdom. Syftet med dessa läkemedel är att fördröja sjukdomsskedet.

Leqembi har i flera länder runtom i världen godkännanden för behandling av patienter med mild kognitiv störning eller mild demens kopplat till Alzheimers sjukdom. Mild kognitiv störning är ett förstadium till sjukdomen innan patienterna har fått sin alzheimersdiagnos. Historiskt har fastställandet av diagnoser inom Alzheimers sjukdom kunnat ta flera år.

Enligt en av de två studierna skulle tecken på Alzheimers sjukdom kunna identifieras årtionden före symtom från sjukdomen uppstår.

Studien ”Alzheimer's disease neuropathology plasma biomarkers a cognition in midlife: a community-based cohort study” utvärderade biomarkörer i blodet hos 1.350 demensfria vuxna i USA med en medelålder på 61 år. Biomarkörer som undersöktes omfattar Aβ42, Aβ40, och p-tau217. Av de undersökta individerna hade 6 procent av de deltagande nivåer som förknippas med Alzheimers sjukdom.

Höga nivåer av de undersökta biomarkörerna förknippades mot försämrade kognitiva prestationer i medelåldern vad avser kognitiv bearbetningshastighet och exekutiva funktioner (hjärnfunktion som möjliggör planering, fokuserad uppmärksamhet och anpassning till nya utmaningar) och högre andel accelererad nedgång på tester av verbalt minne och bearbetningshastighet som utfördes med fem års mellanrum.

Enligt författarna av studien skulle tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom ge en möjlighet att dra ned på och justera riskfaktorer såsom fysisk inaktivitet, rökning, dålig sömn och obehandlad hörselnedsättning samt tillhandahålla medicinering som potentiellt fördröjer starten av kognitiv nedgång och utveckling av symtom från alzheimers.

Två experter som inte var med och genomförde studien uppgav att proteiner från blodprover förknippade med Alzheimers sjukdom hos en yngre population utan kognitiva störningar skulle kunna leda till en högre andel falska positiv resultat. Därav borde biomarkörer i blodet enligt dessa experter användas tillsammans med ytterligare diagnosverktyg.

Studien ”Comparison of flortaucipir and MK6240 for the detection of tau pathology in Alzheimer's disease (Head): a multicentre, prospective, cross-sectional, within-participant study” utvärderade 682 deltagare i USA och Kanada i varierande åldrar. Deltagarna undersöktes med PET-kamera, antingen med standardmetoden Flortaucipir för att avbilda proteinet tau i hjärnan eller med ett nyare spårämne benämnt MK6240.

Hos kognitivt opåverkade individer som var positiva för amyloidbeta, som ligger bakom uppbyggnaden av placket i hjärnan, i åldrarna 50-89 år identifierade MK6240 mer än dubbelt så många tau-positiva fall som Flortaucipir i tidiga tau-regioner. MK6240 upptäckte 15 procent tau-positiva fall hos kognitivt opåverkade individer medan motsvarande siffra för Flortaucipir låg på 6 procent. Bland kognitivt nedsatta deltagare identifierade MK6240 tau vid 28 procent av fallen jämfört med 16 procent för Flortaucipir i sena tau-regioner.

Magnus Bernet +46 8 5191 7953

Nyhetsbyrån Direkt