TISDAG DEN 24 MARS

==================

- Japan: KPI februari kl 0.30

I januari ökade Japans inflationstakt till 1,5 procent, ned från 2,1 i december, och den lägsta nivån sedan mars 2022.

Matinflationen sjönk till 15-månaderslägsta på 3,9 procent i januari från 5,1 procent i december. Nedgången i matpriserna drevs främst av den långsammaste prisökningen på ris på 18 månader.

Även kärninflationstakten (exklusive livsmedel och energi) var svagare och steg 2,0 procent i januari, en nedgång från 2,4 procent i december, den svagaste prisuppgången på två år.

Utfallet låg i linje med marknadens förväntningar och överensstämde med Bank of Japans inflationsmål, vilket tyder på att det vid det senaste penningpolitiska mötet i mars inte fanns något omedelbart behov att justera penningpolitiken.

- EMU: PMI (prel) mars kl 10.00

I februari steg det sammanväga PMI-indexet till 51,9, från 51,3 i januari, vilket markerade den starkaste ökningen i den privata sektorn på tre månader.

Utfallet signalerade en mer robust tillväxt i hela euroområdets ekonomi där tillväxten främst drevs av starkare produktion inom industri och tjänster, med Tyskland som ledde uppgångarna.

Irland och Italien noterade också solida uppgångar medan tillväxten i stället avtog i Spanien och Frankrike.

Industri-PMI för euroområdet steg till 50,8 i februari, upp från 49,5 i januari, den starkaste förbättringen av driftsförhållandena för fabriker i euroområdet sedan juni 2022.

Commerzbank räknar med att det sammanvägda PMI-indexet faller i mars till följd av kriget i Mellanöstern. Samtidigt kan konsumenter komma att dra ned på annan konsumtion på grund av kraftigt stigande energipriser, och företag kan skjuta upp investeringar, konstaterar banken.

Sammantaget väntas detta leda till en mindre nedgång i såväl det sammanvägda PMI-indexet som tjänste-PMI, från 51,9 till 51,5, enligt Commerzbank.

När det gäller industrin noterar banken att då nya order sannolikt reagerar snabbast på det rådande läget bedöms industri-PMI vara särskilt känsligt för det negativa sentimentet. Därför väntas en något tydligare nedgång där, från 50,8 till 50,0.

Trots det väntas sammanvägda PMI-indexet ligga kvar inom det intervall där ekonomin historiskt sett har vuxit – om än i en något lägre takt än genomsnittet, skriver de.

"Om kriget skulle upphöra inom de närmaste veckorna och tankfartyg åter kan passera genom Hormuzsundet bedöms den dämpande effekten på euroområdets ekonomi bli begränsad. Endast vid mer långvariga stridigheter eller ytterligare eskalering riskerar euroområdets ekonomi att ta mer påtaglig skada", skriver de i ett kundbrev.

- USA: S&P Global PMI (prel) mars kl 14.45

S&PGlobal sammanvägda PMI-index sjönk till 51,9 i februari från 53 i januari, den lägsta nivån på tio månader och under preliminära uppskattningen på 52,3.

Tillväxten begränsades av en bredare försvagning i respektive expansioner inom både industri- och tjänstesektorn.

Motsvarande index från ISM steg i stället och låg på 56,1 i februari jämfört med föregående månad.

ONSDAG DEN 25 MARS

==================

- Storbritannien: KPI februari kl 8.00

I januari sjönk inflationstakten i Storbritannien till 3,0 procent, ned från 3,4 procent i december och den lägsta inflationstakten sedan mars 2025. Nedgången i prisökningen drevs främst av mindre ökningar i transport- och livsmedelspriser.

Kärninflationen sjönk till 3,1 procent i januari från 3,2 procent i december och november, den lägsta nivån sedan augusti 2021, vilket tyder på att det underliggande pristrycket gradvis avtar.

- KI: månadsbarometer kl 9.00

I februari sjönk barometerindikatorn till 100,1 från 102,8. Även tillverkningsindustrins konfidensindikator sjönk, till 97,7 från 103,4. Hushållens förtroende steg däremot till 96,3 från 95,0.

KI skrev att tillverkningsindustrin i huvudsak förklarade barometerindikatorns nedgång. Även handeln och tjänstesektorns konfidensindikatorer sjönk, medan konfidensindikatorerna för hushållen och byggverksamhet steg.

Swedbank konstaterar i ett kundbrev att kriget i Mellanöstern bidrar till en ökad osäkerhet som väntas leda till högre inflation och lägre tillväxt.

Banken skriver att med tanke på det nuvarande läget så förväntar de sig att konjunkturprognosen i mars sjunker och att stämningsläget återigen blir svagare än normalt.

"Historiskt har konsumentförtroende och konsumtion haft en hög grad av samvariation, men under det senaste året har sambandet varit svagare eftersom konsumtionen har utvecklats starkare än vad konsumentförtroendet har antytt", skriver de.

Däremot är sambandet mellan det övergripande konjunkturbarometern och svensk BNP fortsatt starkt, noterar de.

- KI: konjunkturprognos kl 9.00

I december såg KI en väntad BNP-ökning med 1,6 procent för 2025, 2,9 procent i år och 2,5 procent 2027.

De väntade sig även att inflationen skulle falla under 2 procent 2026, medan en räntehöjning sågs komma i slutet av året. De bedömde vidare att arbetslösheten skulle sjunka men att den inte skulle nå jämviktsnivån förrän 2027.

Riksbankschefen Erik Thedéen sade vid pressträffen efter räntebeskedet den 19/3 att han är "relativt oroad" över det geopolitiska läget, särskilt kriget i Mellanöstern, och beskriver situationen som "ett väldigt allvarligt läge för världsekonomin".

Han framhöll att ekonomin visat motståndskraft i tidigare kriser. Inflationsprognosen ligger i linje med målet, vilket låg bakom beslutet att lämna räntan oförändrad – ett beslut som var enhälligt.

- Riksbanken: protokoll från räntemötet 18/3 kl 9.30

Vid mötet lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent, i linje med förväntningarna.

SEB lyfter samtidigt fram att osäkerheten är fortsatt hög och att riskbilden spelar en central roll för Riksbankens beslut. Riksbankschef Erik Thedéen upprepade att "riskerna är balanserade", men betonade att det finns skillnader i synen inom direktionen – något som väntas bli tydligare i protokollet nästa vecka.

SEB anar också en mer hökaktig lutning hos både Thedéen och vice riksbankschef Anna Seim, där särskilt uppåtrisker för inflationen lyfts fram. SEB noterar att Seim lyft fram att "direktionen har olika uppfattningar om ekonomins nuvarande tillstånd och effekten av finanspolitiken, vilket är en anledning till Seims egen oro över högre inflationstryck".

Banken noterar vidare att Anna Seim framhöll ett bredare inflationshot där det högre inflationsscenariot inkluderar inte bara indirekta och andrahandseffekter från högre energipriser utan även andra utbudschocker – såsom gödselmedel, kritiska mineraler etcetera.

Samtidigt beskrivs tillväxtutsikterna som positiva men osäkra, och inflationstrycket som dämpat i nuläget. Thedéen lyfte också att kronans utveckling fått ökad betydelse – den bidrar i dag till låg inflation, men kan snabbt bli en uppåtrisk om den försvagas, skriver SEB.

- Tyskland: IFO-index mars kl 10.00

Indexet som mäter klimatet inom näringslivet i Tyskland steg till 88,6 i februari, från 87,6 månaden före.

Index över det aktuella läget och förväntningarna om framtiden steg.

"Med tanke på kriget i Mellanöstern och den därpå följande kraftiga ökningen av energipriserna, skulle allt annat än en betydande nedgång i IFO-indexet – och särskilt i affärsförväntningarna – komma som en stor överraskning", skriver Commerzbank i ett kundbrev.

Kortsiktigt bedömer banken att det viktigaste är hur företagen bedömer den nuvarande situationen.

"Om denna visar sig vara något mer positiv skulle det vara ytterligare ett litet hopp för den tyska ekonomin", noterar banken.

Commerzbank spår att IFO-index kommer att sjunka till 85,5 i mars.

TORSDAG DEN 26 MARS

===================

- Norges Bank: räntebesked kl 10.00

Samtliga nio ekonomer i TDN Direkts undersökning förväntar sig att Norges Bank lämnar styrräntan oförändrad på 4,50 procent på torsdag.

Norges Bank lämnade styrräntan oförändrad på 4 procent vid årets första möte, i linje med förväntningarna, och signalerade att räntesänkningar kan bli aktuella senare under året beroende på den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt betonade banken att penningpolitiken fortsatt måste vara restriktiv eftersom inflationen ligger över målet, och varnade för att en för snabb lättnad kan hålla inflationen uppe, medan en alltför stram politik kan dämpa tillväxten mer än nödvändigt.

Banken står fast vid sin räntebana från december med en till två räntesänkningar under 2026, men understryker att politiken är databeroende och att både sänkningar och höjningar är möjliga.

Handelsbanken pekar på ett ihållande inflationstryck, förstärkt av kriget, högre globala inflationsrisker och stigande ränteförväntningar, samt kopplingen mellan kronans riskpremie och höga energipriser och bedömer att räntebanan kan behöva justeras upp och att en räntehöjning kan komma före sommaren eller senast i slutet av tredje kvartalet.

Enligt SEB bedömer marknaden i nuläget att sannolikheten för en räntehöjning på 25 punkter i juni är nästan helt inprisad.

I Norge steg konsumentpriserna 2,7 procent i årstakt i februari, väntat var 2,8 procent enligt TDN Direkts enkät. Kärninflationen, KPI-JAE, låg på 3,0 procent, i linje med förväntningarna.

FREDAG DEN 27 MARS

==================

- USA: Michiganindex (def) mars kl 15.00

Definitivt Michiganindex steg blygsamt i februari till 56,6, från 56,4 i januari. Det preliminära utfallet för mars uppgick till 55,5.

Det preliminära marsutfallet är den lägsta nivån på tre månader, då hushållen reagerade på den militära konflikten mellan USA och Iran. Högre bränslepriser hade den mest omedelbara effekten på konsumenter, även om den bredare genomströmningen till andra priser fortfarande är osäker.

De ettåriga inflationsförväntningarna i det preliminära utfallet uppgick till 3,4 procent, samma som i februari. De femåriga sjönk däremot till 3,2 procent från 3,3 procent.

Elvira Haradinaj +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt