RB VÄNTAS LÄMNA STYRRÄNTAN OFÖRÄNDRAD 18/12 – INFRONT
Idag, 12:11
STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken väntas lämna styrräntan oförändrad vid mötet den 17 december (räntebesked den 18 december).
Samtliga tolv tillfrågade bedömare i Infronts enkät spår att styrräntan lämnas oförändrad på 1,75 procent vid detta möte, som också har nya prognoser och ny räntebana.
Marknadens prissättning indikerar också obefintliga förväntningar att Riksbanken ändrar räntan vid decembermötet.
Bedömarna är samtidigt i stort eniga om att Riksbanken sänkt klart och att räntan kommer att hållas oförändrad till slutet av nästa år. Bara två spår en räntehöjning till 2,00 procent under nästa år.
Riksbanken lämnade räntan oförändrad vid mötet den 4 november, och konstaterade då att även om inflationen fortsatt var över målet hade den sjunkit i linje med prognosen i september. Det stärkte bedömningen att den förhöjda inflationen varit övergående. Ny information gav även stöd åt Riksbankens prognos att ekonomin var på väg att återhämta sig.
"Sammantaget står sig inflations- och konjunkturutsikterna i stora drag", skrev Riksbanken.
Styrräntan förväntades ligga kvar på denna nivå under en tid framöver, i linje med prognosen i september.
"Den sammantagna riskbilden bedöms inte ha förskjutits på något påtagligt sätt sedan september, men Riksbanken är fortsatt vaksam på utvecklingen", skrev de.
Räntebanan i september signalerade en oförändrad ränta till slutet av 2026, för att sedan stiga svagt till 2,04 procent i slutet av prognosperioden, tredje kvartalet 2028.
Data sedan novembermötet har i stora drag visat lägre inflation och bättre tillväxt.
KPIF-inflationen låg kvar på 3,1 procent i oktober men sjönk till 2,3 procent i november, medan KPIFXE-inflationen steg till 2,8 procent i oktober men sjönk tillbaka till 2,4 procent i november. Riksbanken såg en kärninflation på 2,5 procent i november.
BNP steg 1,1 procent tredje kvartalet och med 2,6 procent i årstakt. BNP-indikatorn för oktober sjönk dock 0,3 procent, med lägre produktion i näringslivet och sjunkande hushållskonsumtion.
KI-barometern steg något medan hushållens förtroende backade lite efter sex månaders uppgång.
Sedan förra mötet har Federal Reserve sänkt räntan två gånger till, medan ECB har möte i nästa vecka där de väntas ligga still.
Swedbank skriver att sedan Riksbankens räntesänkning i september har det funnits tydliga tecken på att tillväxten har ökat. Som ett resultat har marknadens prissättning av styrräntan för 2026–27 stigit markant. Arbetslösheten har dock inte börjat falla.
"Så länge inflationsutsikterna är goda finns det ingen anledning för Riksbanken att bromsa återhämtningen, och därför kommer den att upprepa sitt budskap att räntan ska hållas oförändrad till slutet av 2027", skriver Swedbank.
Inflationen har fallit den senaste månaden och kärninflationen ligger nu 0,1 procentenhet under Riksbankens prognos från september.
Mer högfrekventa mått på kärninflation, som sexmånadersförändringen i KPIF exklusive energi, har legat mycket nära 2 procent under hösten. Kronans förstärkning har utan tvekan bidragit till lägre inflation och kommer fortsätta dämpa KPIF-inflationen med omkring 0,5 procentenheter under de kommande sex månaderna.
Utfallet för november överraskade på nedsidan och Swedbanks prognos för KPIF exklusive energi ligger nu mycket nära Riksbankens.
Med inflationen nära målet och inga tydliga drivkrafter som väntas pressa den bort från målet på kort sikt, kommer Riksbankens fokus naturligt att ligga på den reala ekonomiska utvecklingen.
Under det senaste året har Riksbanken upprepade gånger sagt att den behöver få fart på den svenska ekonomin för att undvika att inflationen faller för lågt på längre sikt.
Nu när tillväxten har tagit fart med betydligt högre BNP-tillväxt än den potentiella under tredje kvartalet och med relativt ljusa tillväxtutsikter, uppstår frågan: när är det dags att börja strama åt penningpolitiken?
Det är viktigt att skilja mellan nivå och tillväxt. BNP-nivån ligger fortfarande betydligt under den potentiella nivån (trenden), och även om tillväxten i tredje kvartalet var dubbelt så hög som Riksbankens prognos, är produktionsgapet fortfarande negativt.
Dessutom påverkas beräkningarna av potentiell BNP av faktiska utfall. En vanlig tumregel är att den potentiella BNP-nivån justeras med ungefär hälften av överraskningen i faktisk BNP.
Ett mer stabilt mått på resursutnyttjandet är arbetslösheten i förhållande till dess beräknade jämviktsnivå. Nackdelen är att arbetsmarknaden normalt släpar efter BNP med två till tre kvartal. Den oväntat höga BNP-tillväxten borde enligt det normala mönstret innebära att arbetslöshetsprognosen revideras nedåt om några kvartal, men jämfört med Riksbankens senaste prognos börjar arbetslösheten på en högre nivå under fjärde kvartalet i år.
De starkare BNP-utfallen och indikatorerna innebär att Riksbanken kommer att revidera upp sin tillväxtprognos.
Arbetslöshetsprognosen kommer sannolikt att vara i stort sett oförändrad och det finns inget behov av att revidera inflationsprognosen flera år framåt.
Med högre tillväxt och något starkare ekonomiska utsikter i prognosen är det dock rimligt att justera räntebanan svagt uppåt.
Direktionen väntas betona att den nya informationen i stort är förenlig med prognosen från september och att den penningpolitiska planen ligger fast.
Räntebanan för de första tre kvartalen 2026, den så kallade policyhorisonten, kommer också att vara oförändrad på 1,75 procent.
Därefter väntas en marginell uppjustering, så att räntebanan når 2,11 procent under fjärde kvartalet 2028 (septemberprognosen slutade på 2,04 procent tredje kvartalet 2028).
Även om detta är en mycket liten justering signalerar den ändå att Riksbanken beaktar de starkare ekonomiska utsikterna.
"Marknadsprissättningen indikerar en räntehöjning till slutet av nästa år. För att det ska ske anser vi att tillväxten och arbetsmarknaden måste vara betydligt starkare än väntat igen under 2026, och sannolikt krävs även högre inflationsutsikter", skriver Swedbank.
Ulf Andersson, chefekonom på DNB Carnegie, tror att styrräntan förblir på 1,75 procent under det kommande året innan den börjar stiga till 2,25 procent i början av 2027.
Den svenska ekonomin fortsatte att stärkas under tredje kvartalet, understödd av breda bidrag från alla större sektorer, och kärninflationen sjönk. Arbetsmarknadsdata förblir svaga men något blandade.
I september sänkte en splittrad direktion styrräntan till 1,75 procent och justerade ned hela räntebanan för att stödja vad de ansåg vara dämpad tillväxt, vilket var ett onödigt steg eftersom inflationen ännu inte är helt under kontroll.
Sedan dess har inkommande data pekat på en starkare ekonomi med goda framtidsutsikter.
"Därför förväntar vi oss att Riksbanken signalerar något mer åtstramning i den långa delen av räntebanan. En bana som bara når strax över 2 procent framstår som svår att försvara i detta ekonomiska läge. Vår prognos är oförändrad: vi räknar med att styrräntan lämnas oförändrad fram till början av 2027, då två höjningar sannolikt kommer att höja den till 2,25 %.
Deltagare: Capital Economics, Danske Bank, DNB Carnegie, Handelsbanken, LO, Länsförsäkringar, Nordea, Ordna Bolån, SEB, SPP Pension, Swedbank, Unionen.
Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933
Nyhetsbyrån Direkt
RB VÄNTAS LÄMNA STYRRÄNTAN OFÖRÄNDRAD 18/12 – INFRONT
Idag, 12:11
STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken väntas lämna styrräntan oförändrad vid mötet den 17 december (räntebesked den 18 december).
Samtliga tolv tillfrågade bedömare i Infronts enkät spår att styrräntan lämnas oförändrad på 1,75 procent vid detta möte, som också har nya prognoser och ny räntebana.
Marknadens prissättning indikerar också obefintliga förväntningar att Riksbanken ändrar räntan vid decembermötet.
Bedömarna är samtidigt i stort eniga om att Riksbanken sänkt klart och att räntan kommer att hållas oförändrad till slutet av nästa år. Bara två spår en räntehöjning till 2,00 procent under nästa år.
Riksbanken lämnade räntan oförändrad vid mötet den 4 november, och konstaterade då att även om inflationen fortsatt var över målet hade den sjunkit i linje med prognosen i september. Det stärkte bedömningen att den förhöjda inflationen varit övergående. Ny information gav även stöd åt Riksbankens prognos att ekonomin var på väg att återhämta sig.
"Sammantaget står sig inflations- och konjunkturutsikterna i stora drag", skrev Riksbanken.
Styrräntan förväntades ligga kvar på denna nivå under en tid framöver, i linje med prognosen i september.
"Den sammantagna riskbilden bedöms inte ha förskjutits på något påtagligt sätt sedan september, men Riksbanken är fortsatt vaksam på utvecklingen", skrev de.
Räntebanan i september signalerade en oförändrad ränta till slutet av 2026, för att sedan stiga svagt till 2,04 procent i slutet av prognosperioden, tredje kvartalet 2028.
Data sedan novembermötet har i stora drag visat lägre inflation och bättre tillväxt.
KPIF-inflationen låg kvar på 3,1 procent i oktober men sjönk till 2,3 procent i november, medan KPIFXE-inflationen steg till 2,8 procent i oktober men sjönk tillbaka till 2,4 procent i november. Riksbanken såg en kärninflation på 2,5 procent i november.
BNP steg 1,1 procent tredje kvartalet och med 2,6 procent i årstakt. BNP-indikatorn för oktober sjönk dock 0,3 procent, med lägre produktion i näringslivet och sjunkande hushållskonsumtion.
KI-barometern steg något medan hushållens förtroende backade lite efter sex månaders uppgång.
Sedan förra mötet har Federal Reserve sänkt räntan två gånger till, medan ECB har möte i nästa vecka där de väntas ligga still.
Swedbank skriver att sedan Riksbankens räntesänkning i september har det funnits tydliga tecken på att tillväxten har ökat. Som ett resultat har marknadens prissättning av styrräntan för 2026–27 stigit markant. Arbetslösheten har dock inte börjat falla.
"Så länge inflationsutsikterna är goda finns det ingen anledning för Riksbanken att bromsa återhämtningen, och därför kommer den att upprepa sitt budskap att räntan ska hållas oförändrad till slutet av 2027", skriver Swedbank.
Inflationen har fallit den senaste månaden och kärninflationen ligger nu 0,1 procentenhet under Riksbankens prognos från september.
Mer högfrekventa mått på kärninflation, som sexmånadersförändringen i KPIF exklusive energi, har legat mycket nära 2 procent under hösten. Kronans förstärkning har utan tvekan bidragit till lägre inflation och kommer fortsätta dämpa KPIF-inflationen med omkring 0,5 procentenheter under de kommande sex månaderna.
Utfallet för november överraskade på nedsidan och Swedbanks prognos för KPIF exklusive energi ligger nu mycket nära Riksbankens.
Med inflationen nära målet och inga tydliga drivkrafter som väntas pressa den bort från målet på kort sikt, kommer Riksbankens fokus naturligt att ligga på den reala ekonomiska utvecklingen.
Under det senaste året har Riksbanken upprepade gånger sagt att den behöver få fart på den svenska ekonomin för att undvika att inflationen faller för lågt på längre sikt.
Nu när tillväxten har tagit fart med betydligt högre BNP-tillväxt än den potentiella under tredje kvartalet och med relativt ljusa tillväxtutsikter, uppstår frågan: när är det dags att börja strama åt penningpolitiken?
Det är viktigt att skilja mellan nivå och tillväxt. BNP-nivån ligger fortfarande betydligt under den potentiella nivån (trenden), och även om tillväxten i tredje kvartalet var dubbelt så hög som Riksbankens prognos, är produktionsgapet fortfarande negativt.
Dessutom påverkas beräkningarna av potentiell BNP av faktiska utfall. En vanlig tumregel är att den potentiella BNP-nivån justeras med ungefär hälften av överraskningen i faktisk BNP.
Ett mer stabilt mått på resursutnyttjandet är arbetslösheten i förhållande till dess beräknade jämviktsnivå. Nackdelen är att arbetsmarknaden normalt släpar efter BNP med två till tre kvartal. Den oväntat höga BNP-tillväxten borde enligt det normala mönstret innebära att arbetslöshetsprognosen revideras nedåt om några kvartal, men jämfört med Riksbankens senaste prognos börjar arbetslösheten på en högre nivå under fjärde kvartalet i år.
De starkare BNP-utfallen och indikatorerna innebär att Riksbanken kommer att revidera upp sin tillväxtprognos.
Arbetslöshetsprognosen kommer sannolikt att vara i stort sett oförändrad och det finns inget behov av att revidera inflationsprognosen flera år framåt.
Med högre tillväxt och något starkare ekonomiska utsikter i prognosen är det dock rimligt att justera räntebanan svagt uppåt.
Direktionen väntas betona att den nya informationen i stort är förenlig med prognosen från september och att den penningpolitiska planen ligger fast.
Räntebanan för de första tre kvartalen 2026, den så kallade policyhorisonten, kommer också att vara oförändrad på 1,75 procent.
Därefter väntas en marginell uppjustering, så att räntebanan når 2,11 procent under fjärde kvartalet 2028 (septemberprognosen slutade på 2,04 procent tredje kvartalet 2028).
Även om detta är en mycket liten justering signalerar den ändå att Riksbanken beaktar de starkare ekonomiska utsikterna.
"Marknadsprissättningen indikerar en räntehöjning till slutet av nästa år. För att det ska ske anser vi att tillväxten och arbetsmarknaden måste vara betydligt starkare än väntat igen under 2026, och sannolikt krävs även högre inflationsutsikter", skriver Swedbank.
Ulf Andersson, chefekonom på DNB Carnegie, tror att styrräntan förblir på 1,75 procent under det kommande året innan den börjar stiga till 2,25 procent i början av 2027.
Den svenska ekonomin fortsatte att stärkas under tredje kvartalet, understödd av breda bidrag från alla större sektorer, och kärninflationen sjönk. Arbetsmarknadsdata förblir svaga men något blandade.
I september sänkte en splittrad direktion styrräntan till 1,75 procent och justerade ned hela räntebanan för att stödja vad de ansåg vara dämpad tillväxt, vilket var ett onödigt steg eftersom inflationen ännu inte är helt under kontroll.
Sedan dess har inkommande data pekat på en starkare ekonomi med goda framtidsutsikter.
"Därför förväntar vi oss att Riksbanken signalerar något mer åtstramning i den långa delen av räntebanan. En bana som bara når strax över 2 procent framstår som svår att försvara i detta ekonomiska läge. Vår prognos är oförändrad: vi räknar med att styrräntan lämnas oförändrad fram till början av 2027, då två höjningar sannolikt kommer att höja den till 2,25 %.
Deltagare: Capital Economics, Danske Bank, DNB Carnegie, Handelsbanken, LO, Länsförsäkringar, Nordea, Ordna Bolån, SEB, SPP Pension, Swedbank, Unionen.
Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933
Nyhetsbyrån Direkt
Analyser
Aktieråd
SBB
Inflationen
Analyser
Aktieråd
SBB
Inflationen
Marknadsöversikt
1 DAG %
Senast
1 mån
