STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Allt fler länder ökar sin kortfristiga upplåning i takt med att investerare efterfrågar kortare löptider. Det kan dämpa räntekostnaderna, men gör samtidigt staterna mer sårbara för framtida räntechocker.

Det skriver Bloomberg News.

I Japan och Storbritannien har efterfrågan på långfristiga obligationer fallit kraftigt, vilket har tvingat fram omfattande förändringar i strategierna för statlig upplåning. Storbritannien har i år minskat sina emissioner av långfristiga obligationer till rekordlåga nivåer och överväger nu att bredda marknaden för ultrakortfristiga statsskuldväxlar.

Liknande tendenser syns i Japan, där de långa räntorna sjunkit markant och urholkat investerarnas aptit på skuld med längre löptider. Samma förändring märks i både USA och Australien, där USA i allt högre grad lutar sig mot statsskuldväxlar för att finansiera det federala underskottet.

Globalt har den genomsnittliga löptiden på statspapper fallit till sin lägsta nivå sedan 2014.

Under många år köpte Bank of England, Bank of Japan och Federal Reserve stora mängder obligationer för att pressa ned räntorna och stimulera ekonomin. När detta stöd nu dragits tillbaka minskar efterfrågan på långfristiga papper, vilket driver upp staternas lånekostnader.

Resultatet är en förskjutning mot kortare löptider, där räntorna är lägre men skulderna måste "rullas över" oftare. Det innebär att regeringar kan tvingas refinansiera stora belopp i en miljö med avsevärt högre räntor än i dag.

"Risken är att om räntorna stiger så skenar ränteutgifterna", sade Evelyne Gomez-Liechti vid Mizuho International.

Under det senaste decenniet kunde utvecklade ekonomier låna nästan gratis. Vissa emitterade till och med obligationer som inte förfaller förrän nästa århundrade. Nu pekar marknadsindikatorer mot betydligt högre långsiktiga räntor. I Japan väntas tioårsräntan om ett decennium ligga runt 4,2 procent, jämfört med 0,5 procent år 2020. I Storbritannien har motsvarande prognos stigit från 1 till 6 procent på bara fem år.

Det speglar både inflationstrycket och att traditionella köpare av långfristig skuld, som brittiska pensionsfonder samt japanska banker och försäkringsbolag, minskar sina innehav.

Konsekvensen är att ränteskillnaden mellan lång och kort skuld har ökat markant. Den brittiska 30-årsräntan nådde i år sin högsta nivå sedan 1998, medan avståndet till tvåårsräntan var det största på över ett decennium. I Japan är gapet det största sedan åtminstone 2006.

Det gör kort upplåning mer attraktiv. I Storbritannien väntas nästan hälften av årets nya upplåning ske i papper med löptider under sju år. I Japan väntas 60 procent av emissionerna ha en löptid på fem år eller kortare.

Men strategin är inte riskfri. Om regeringar förkortar löptiderna kraftigt satsar de implicit på att dagens höga långräntor är tillfälliga. Om så inte blir fallet stiger skuldkostnaderna snabbt när lånen ska rullas över.

"Att ständigt refinansiera kort skuld väcker frågor om de offentliga finansernas hållbarhet", sade Hiroshi Namioka vid T&D Asset Management.

I USA har andelen kortfristiga statspapper redan stigit till omkring 22 procent och väntas nå 26 procent inom några år, enligt Citigroup. Landet har dock en fördel, den stora efterfrågan från penningmarknadsfonder och i växande grad aktörer som använder stablecoins.

Det gör det möjligt för finansdepartementet att förlita sig mer på växlar utan att pressa upp långräntorna lika mycket som i andra länder.

Den genomsnittliga löptiden på brittiska statsobligationer har fallit från 17 till 12 år sedan 2021. I Japan har löptiden minskat från drygt 10,8 till 9,6 år. Globalt ligger snittet nu under nio år.

Hur länge denna utveckling fortsätter beror till stor del på centralbankerna.

"BOE och Fed har fortfarande utrymme att sänka räntorna. BOJ kan framstå som mer osäker, men deras cykel rör sig i ett annat tempo", sade Gomez-Liechti.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt