STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) På tisdagen var de europeiska räntorna blandade. På valutamarknaden återhämtade dollarn en del av den försvagning som följde på helgens USA-Iran-avtal. Dollarn handlades till 1:593 mot euron samtidigt som dollarindex steg till 99,66.

Europeiska räntor visade blandade rörelser, med tyska tvååringen 1 punkt upp till 2,59 procent, medan tioåringen var 2 punkter lägre till 2,94 procent.

De amerikanska statsobligationsräntorna steg däremot, tvåårsräntan var 4 punkter upp till 4,08 procent medan tioårsräntan steg 2 punkter till 4,47 procent, jämfört med noteringarna vid svensk stängning på måndagen.

Riskaptiten på de finansiella marknaderna fortsatte att förbättras efter måndagens breda börsuppgångar. Bakgrunden var ökade förhoppningar om en diplomatisk lösning på konflikten mellan USA och Iran, vilket även satte avtryck på råvarumarknaden.

Brentoljan föll ytterligare drygt 3 procent till omkring 80:50 dollar per fat. Marknaden har välkomnat beskedet om en överenskommelse mellan Washington och Teheran, som väckt förhoppningar om att sjöfarten genom Hormuzsundet gradvis ska kunna normaliseras.

Flera aktörer manar dock till försiktighet. Rederier i både Europa och Asien bedömer att det kan ta veckor att återupprätta förtroendet för trafiken genom sundet även vid ett fredsavtal.

Trots det kraftiga oljeprisfallet tycks valutamarknaden redan ha flyttat fokus tillbaka till penningpolitiken. ING Economics noterade att nästan hela den dollarförsvagning som sågs efter helgens nyheter redan har återhämtats.

"De första 36 timmarnas handel efter USA-Iran-avtalet pekar på en strukturellt starkare dollar än för några veckor sedan", skrev ING Economics, som menar att marknaden i allt större utsträckning låter ränteförväntningar och centralbanksbesked styra valutahandeln snarare än oljepriset.

Fokus riktas nu mot Federal Reserves räntebesked på onsdag, det första under den nye centralbankschefen Kevin Warsh.

Joachim Klement, strateg vid Panmure Liberum, sade till Bloomberg News att "alla blickar kommer nu att riktas mot Fed och hur Kevin Warsh hanterar de motstridiga krafterna".

Inflationsbilden i USA talar samtidigt för att Fed kommer att behålla en stram hållning.

Amerikanska importpriser steg med 1,9 procent i maj jämfört med månaden före, över förväntningarna på 1,0 procent. I årstakt ökade importpriserna med 6,7 procent, den största uppgången sedan augusti 2022.

Uppgången drevs främst av stigande energipriser och högre priser på importerade investeringsvaror. Statistik de senaste veckorna har också visat att både konsument- och producentpriserna stigit i den snabbaste takten på flera år, vilket stärkt förväntningarna om att Fed åtminstone kommer att överge sin tidigare lutning mot räntesänkningar.

Samtidigt visade data att den amerikanska bostadsmarknaden fortsätter att bromsa in. Bostadsbyggandet föll med 15,4 procent i maj till en årstakt på 1,18 miljoner bostäder, den lägsta nivån på sex år. Nedgången leddes av ett kraftigt fall i flerfamiljsprojekt, men även byggstarter för enfamiljshus minskade.

I Tyskland stärktes samtidigt ZEW-index över investerares och analytikers förväntningar till 10,5 i juni från -10,2 månaden före, klart över väntade -6. Det tyder på ökad optimism om ekonomin det kommande halvåret, även om synen på nuläget fortsatt är svag. Delindexet för nuläget sjönk till -81,0 från -77,8.

I Japan höjde Bank of Japan räntan som väntat, med 25 punkter till 1,00 procent.

BOJ beslutade även att pausa nedtrappningen av obligationsköpen från april 2027. Därefter ska köpen av japanska statsobligationer hållas stabila på omkring 2.000 miljarder yen per månad.

Enligt ING Economics speglar beslutet att centralbanken nu prioriterar stabilitet på obligationsmarknaden sedan nedtrappningen bidragit till att återställa en mer marknadsbaserad prissättning. Samtidigt väntas balansräkningen fortsätta krympa när obligationer förfaller.

Elvira Haradinaj +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt