STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Marknadens fokus på torsdagen låg fortsatt på konflikten i Mellanöstern och dess påverkan på oljemarknaden. Dollarn stärktes samtidigt som amerikanska och tyska räntor steg längs hela kurvan, till skillnad från svenska räntor som var ned.

Kriget i Iran har orsakat en aldrig tidigare skådad turbulens på oljemarknaden och påverkar omkring 7,5 procent av den globala tillgången samt en ännu större andel av exporten, enligt Internationella energiorganet (IEA).

Investerare fann samtidigt begränsad tröst i IEA:s plan att släppa ut 400 miljoner fat olja från strategiska reserver, den största åtgärden i organisationens historia.

Goldman Sachs varnade för att oljepriset kan överstiga toppnivåerna från 2008 om flödena genom Hormuzsundet förblir kraftigt reducerade i mars. Brentoljan nådde då en topp på 147:50 dollar per fat i spåren av stark efterfrågan och begränsat utbud.

"Den absolut viktigaste frågan för marknaderna just nu är kriget", sade Matt Maley på Miller Tabak till Bloomberg News.

"Konflikten i Mellanöstern avtar inte. Det har fått oljepriset att stiga kraftigt, samtidigt som vi ser växande stress på kreditmarknaderna", tillade han.

Samtidigt sade Irans nye högste ledare Mojtaba Khamenei i sitt första uttalande att Hormuzsundet bör hållas stängt för att sätta press på motståndaren och att attacker mot amerikanska baser kommer att fortsätta. Han varnade även för att ytterligare fronter kan öppnas om kriget fortsätter.

Samtidigt tonade USA:s president Donald Trump ned uppgången i oljepriset i ett inlägg på plattformen Truth Social.

"USA är världens överlägset största oljeproducent, så när oljepriserna stiger tjänar vi mycket pengar. Men det som är långt viktigare för mig som president är att stoppa ett ondskefullt imperium, Iran, från att skaffa kärnvapen och förstöra Mellanöstern och i förlängningen världen. Jag kommer aldrig att låta det ske", skrev Trump.

Efter kommentarerna steg Brentoljan något, vid svensk stängning noterades Brent till strax över 101 dollar per fat.

Amerikanska tioårsräntor steg 8 punkter medan tvåårsräntor steg 5 punkter, jämfört med onsdagens stängning. Marknaden räknar nu med endast en räntesänkning från Federal Reserve i år.

På valutamarknaden stärktes dollarn till 1:152 mot euron samtidigt som den japanska yenen tappade över 159-nivån mot dollarn.

På statistikfronten, i skuggan av kriget i Mellanöstern, visade data från det amerikanska handelsdepartementet att underskottet i handelsbalansen uppgick till -54,5 miljarder dollar i januari, jämfört med reviderade -72,9 miljarder dollar månaden före (-70,3). Exporten steg samtidigt 5,5 procent till 302,1 miljarder dollar medan importen sjönk 0,7 procent till 356,6 miljarder dollar.

För svensk del visade statistik från SCB att det definitiva inflationsutfallet låg i linje med det preliminära utfallet. KPIF (KPI med fast ränta) steg 0,6 procent i februari jämfört med föregående månad och ökade 1,7 procent jämfört med samma månad föregående år.

KPIF-inflationen exklusive energi, KPIFXE, uppgick till 1,4 procent i februari, ned från 1,7 procent i januari.

Riksbankens prognos från december pekade mot en KPIF-inflation på 1,3 procent samt en KPIFXE-inflation på 1,7 procent.

Elpriserna ökade 0,8 procent i månadstakt och bidrog med 0,03 procentenheter till KPIF m/m. Bränslepriserna steg samtidigt 2,3 procent i månadstakt och bidrog med 0,05 procentenheter.

Nordea räknar med att Riksbanken intar en avvaktande hållning vid nästa veckas möte och lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men betonar att de är redo att agera vid behov.

Handelsbanken skrev att i ett mer negativt scenario, där oljepriset ligger kvar kring 100 dollar per fat, riskerar inflationsförväntningarna att hotas samtidigt som kronan försvagas mot dollarn. Vilket kan leda till att "Riksbanken höjer styrräntan", skrev de.

Kronan tappade 15 öre mot dollarn och 9 öre mot euron.

David Furuholm +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt