STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna sjönk på torsdagen, med tyska räntor 2-3 punkter ned. USA-räntorna visade små förändringar medan dollarn stärktes.

Brent-oljan handlas lite högre på 96 dollar per fat. I stora drag har dock oljepriserna stabiliserats på de lägre nivåer som etablerades efter beskedet om vapenvila mellan USA och Iran i förra veckan. Det är fortsatt oklart om denna vapenvila kommer att förlängas eller inte.

Inflationen i euroområdet steg till 2,6 procent i mars, över preliminära 2,5 procent då energiprisuppgången reviderades upp till 5,1 procent.

Varuinflationen sjönk till 0,5 procent och tjänsteinflationen till 3,2 procent, med kärninflationen ned till 2,3 procent från 2,4 procent, som väntat.

Protokollet från ECB-mötet den 19 mars visade att ledamöterna såg ett klassiskt dilemma: kriget har skapat uppåtrisker för inflation och nedåtrisker för tillväxten.

Men det var för tidigt att dra slutsatser om effekterna, och därför rätt att avvakta.

Den hållningen tycks fortsatt råda inför mötet den 30 april. ECB-rådsledamoten Francois Villeryo de Galhau sade att de behöver mer data.

"Vår vaksamhet ligger i första hand på riskerna för ihållande inflation. Huvudinflationen steg betydligt i mars, men den underliggande inflationen förblev begränsad", sade han.

ECB-kollegan Isabel Schnabel framförde på onsdagen ett liknande budskap i samband med IMF-mötet, och ser inget behov att "skynda oss att agera", sade hon.

Denna hållning fick Goldman Sachs att revidera sin prognos och ser nu en höjning först i juni, följt av september.

"Energipriserna har fallit från toppen i spåren av förra veckans vapenvila, de senaste prisrelaterade indikatorerna har inte stigit betydligt och ECB-kommunikationen har inte visat någon brådska för en närtida policyförändring", skrev de i en analys enligt Bloomberg News.

Även JP Morgan har ändrat sig till juni och september, vilket är mer i linje med marknadens prissättning.

Svenska räntor sjönk i linje med övriga Europa medan kronan stärktes några ören mot euron och dollarn.

Riksbanken har sitt nästa möte den 6 maj och väntas också ligga still. Vice riksbankschef Per Jansson sade att inflationen i år kommer att påverkas av den sänkta matmomsen och stigande energipriser, och att det är rimligt att penningpolitiken försöker se igenom denna typ av effekter.

"Men situationen i Mellanöstern skapar stor osäkerhet och vi behöver vara vaksamma på eventuella spridningseffekter från framför allt energiprisuppgången", sade han.

Brittisk BNP steg 0,5 procent i februari, det vill säga innan Irankriget började.

Sanjay Raya på Deutsche Bank skrev att den goda nyheten är att Storbritannien gick in i energichocken med en starkare utgångspunkt än många förväntade sig. Den dåliga nyheten är att uppgången i BNP inte kommer att bestå.

Hushållen har redan börjat känna av effekterna av energichocken, vilket påverkar inkomster och konsumtion. Företag kommer dra ned på investeringsplaner, anställningsplaner och sänka löneökningstakten.

"Därför kan man förvänta sig en mer dämpad tillväxt under andra kvartalet", skrev Deutsche Bank.

Kinas BNP steg 1,3 procent under första kvartalet, den högsta sekventiella ökningen sedan fjärde kvartalet 2024.

I årstakt var ökningen 5,0 procent, över väntade 4,8 procent och trots ett starkt jämförelsekvartal då företag gynnades av bunkring inför USA-tullarna.

Mao Shengyong, vicechef vid den nationella statistikbyrån NBS, såg utfallet som bra givet den "svåra" externa miljön.

Diskrepansen mellan fortsatt skjuts i industrin och exporten och en svag inhemsk efterfrågan består dock. Detaljhandeln ökade med 1,7 procent i årstakt, under väntade 2,3 procent och lägre än 2,8 procent under januari-februari. De fasta investeringarna stiger också i långsammare takt.

Den totalt sett ändå starka utvecklingen första kvartalet kan dock minska brådskan med nya policyåtgärder, då det ligger i övre delen av regeringens tillväxtmål för i år på 4,5 till 5 procent.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt