STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna steg svagt på torsdagen, medan svenska räntor drogs upp lite mer i långa änden efter kraftig upprevidering av lånebehovet. Euron stärktes till nära 1:16-nivån mot dollarn medan börserna var något upp.

Konfidensindikatorn (ESI) för euroländerna steg svagt till 97,0 i november, men fortsatt under det historiska snittet.

Förtroendet stärktes inom tjänstesektorn, detaljhandeln och byggsektorn, men försämrades i industrin. Bland de största EU-ekonomierna förbättrades ESI i Spanien och Italien.

"Blandade signaler från undersökningar ger varken en tydligt positiv eller negativ implikation för euroområdets utsikter. Det som är klart tydligare är att tillväxten ser ut att förbli tvådelad inom blocket, där industrin ännu inte tagit sig ur stagnationen", skrev Oxford Economics i en kommentar.

Den svenska barometerindikatorn fortsatte samtidigt upp över det historiska snittet, till 101,7 i november från 100,9 i oktober. Efter att ha stigit sex månader i rad minskade däremot hushållen konfidensindikator något, till 96,1 från 96,8, med försämrad syn på den egna ekonomin.

Prisplanerna i näringslivet som helhet var oförändrade i november, men sjönk i handeln, medan anställningsplanerna steg.

"Sammantaget tyder både KI:s konjunkturbarometrar och hårda data på att återhämtningen har påbörjats. Konsumentförtroendet behöver dock förbättras under de kommande månaderna för att stödja både vår syn och Riksbankens prognos om en fortsatt konsumtionsledd återhämtning 2026", skrev Handelsbanken i en kommentar.

Riksgälden ser i sin nya prognos ett klart större underskott i statens finanser, och därmed lånebehov de kommande åren.

Underskottet väntas bli 103 miljarder kronor i år och 173 miljarder kronor nästa år, 94 miljarder kronor mer än i majprognosen, främst på grund av expansiv finanspolitik. För 2027 spås ett underskott på 194 miljarder kronor.

Riksgälden höjer därför emissionsvolymen av statsobligationer ytterligare, till 216 miljarder kronor nästa år, där emissionsvolymen per auktion dras upp från 6 till 8 miljarder kronor. Riksgälden överväger även att ha tätare auktioner.

Bedömare noterade att upplåningsbehovet var klart större än väntat, men att det kan komma att revideras ned nästa år i takt med ekonomin utvecklas bättre än Riksgälden antagit.

Svenska räntor steg ändå mer än övriga Europa i långa änden, med tioåringen upp 5 punkter till 2,75 procent. Kronan stärktes 2 öre till 9:48 mot dollarn och 2 öre till 10:99 mot euron.

I Storbritannien tycks finansminister Rachel Reeves i alla fall tillfälligt hållit "bond vigilantes" borta, med fallande räntor och starkare pund efter budgetpresentationen.

Bland annat har den tioåriga statsobligationen netto sjunkit 4 punkter till 4,46 procent jämfört med före budgeten. Pundet har stärkts från 1:3170 till 1:3230 mot dollarn.

Reeves sade på torsdagen att hon är redo att vidta ytterligare åtgärder för att stärka den brittiska ekonomin.

Francis Diamond på JP Morgan konstaterade att budgeten minskar osäkerheten på kort sikt men förändrar inte utsikten att obligationsräntorna stiger nästa år.

"Osäkerheten kring budgeten och vad den kunde ha inneburit för räntemarknaden har nu försvunnit eftersom budgetutrymmet är större", sade han till Reuters.

USA-räntorna sjönk inför Thanksgiving-ledigheten på torsdagen, med tvååringen ned till 3,49 procent. Dollarindex var något ned till 99,57.

Federal Reserves Beige Book, ett underlag inför Fed-mötet i december, gav en blandad men övervägande mjukare bild av den amerikanska ekonomin. Marknaden ser en sannolikhet på cirka 85 procent att Fed sänker i december. Feds tysta period inför decembermötet inleds på lördagen.

Den nyzeeländska dollarn har fortsatt att stärkas till över 0:57-nivån mot USA-dollarn. Nya Zeelands centralbankschef Christian Hawkesby (snart efterträdd av Anna Breman) sade på torsdagen att det nu finns en hög tröskel för ytterligare räntesänkningar, vilket förstärker signalen om att lättnadscykeln sannolikt har nått sitt slut.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt