STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Med inflationsspöket åter pockande på uppmärksamhet steg räntorna på båda sidor Atlanten betydligt under tisdagen, med euroområdets kärna 9-12 punkter upp och USA-räntorna 7-9 punkter högre.

Dollarn fortsatte stärkas överlag, till 157:70 mot yenen och under 1:16-nivån mot euron, och med dollarindex på 99,34.

Börserna föll, medan priset på olja och naturgas drev än mer uppåt.

Kriget i Mellanöstern har gått in på sin fjärde dag och det råder stor osäkerhet om hur länge det kommer att pågå.

USA:s president Donald Trump har inte satt någon tidsgräns, utan pekat på att de från början talat om fyra-fem veckor men att det kan bli längre.

Varaktigt högre energipriser kan leda till högre inflation men också dämpa konjunkturen, vilket skapar nya "stagflationsrisker" att hantera. Det gäller särskilt de regioner och länder som är mer energiberoende, som Europa och Japan.

Andrew Jackson på Vontobel sade att obligationsmarknaden straffas för sin "självbelåtenhet" när det gäller inflationen och förhoppningar om ytterligare räntesänkningar.

"Inflationen är inte död, vi har inte dödat det djuret… stigande olje- och gaspriser "kommer att göra det värre", sade han enligt Financial Times.

Redan innan veckans händelser har det kommit oroväckande pristecken. Prisindex i ISM:s industri-PMI på måndagen steg till den högsta nivån sedan 2022. På tisdagen visade EMU-inflationen en uppgång till 1,9 procent i februari från 1,7 procent i januari.

Varuinflationen steg till 0,7 från 0,4 procent medan tjänsteinflationen steg till 3,4 från 3,2 procent. Kärninflationen steg till 2,4 från 2,2 procent, väntat var 2,2 procent.

SEB skrev att inflationsrapporten tyder på att den något svaga siffran i januari var tillfällig, och underliggande inflationsmått baserade på momentum har återgått till de nivåer som sågs i slutet av förra året.

Inledningen av året har därmed i stort sett varit i linje med ECB:s senaste prognoser.

"Riskmiljön kring inflationen har dock förändrats de senaste dagarna. Det är fortfarande tidigt i förloppet, men med hänsyn till nuvarande energiprisnivåer ser vi inget omedelbart behov att ECB ändrar sin penningpolitiska bedömning", skrev de.

En rad centralbanker har möten denna månad och konflikten i Mellanöstern gör att många prognoser kan komma att omkullkastas eller åtminstone kompliceras.

Federal Reserve lämnar räntebesked den 18 mars, och ECB, Bank of England och Riksbanken den 19 mars.

Fed och ECB väntas lämna oförändrat nu, och för ECB har förväntningar om en sänkning i år vänts till cirka 40 procents sannolikhet för en höjning. Flera ECB-ledamöter har dock i veckan noterat att de inte kommer att agera snabbt bara på grund av energiprisuppgången.

För Bank of England sjönk förväntningarna om en ny räntesänkning från cirka 90 procent till cirka 20 procent.

Brittiska räntor steg mer än övriga Europa, med tvååringen upp 23 punkter på tisdagen.

Även om inflationen är på väg ned har Storbritannien fortfarande en relativt hög inflation bland G7-länderna.

"Även om man kan säga att (dämpade sänkningsförväntningar) på kort sikt stöder pundet, är verkligheten att högre energipriser i Storbritannien vid en tidpunkt då skatterna har höjts skulle få en mycket negativ effekt på företag, på tillväxten och på det politiska läget", sade Jane Foley på Rabobank till Reuters.

Pundet tappade till 1:3280 mot dollarn på tisdagen.

Svenska räntor steg 7-8 punkter medan kronan sedan fredagen tappat 27 öre till 9:32 mot dollarn och 8 öre till 10:77 mot euron.

Riksbankschef Erik Thedéen sade vid en utfrågning i riksdagen att svensk ekonomi är i ett bra utgångsläge.

Utfall sedan januarimötet tyder på en fortsatt konjunkturåterhämtning, medan den underliggande inflationen kan bli något lägre i år än i senaste prognosen.

Men de senaste dagarnas utveckling i Mellanöstern understryker att vi lever i en värld med stora geopolitiska spänningar, och Riksbanken följer utvecklingen noga sade han.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt