STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna sjönk på måndagen, efter att ha stigit kraftigt förra veckan, med tyska tioårsräntan ned 5-6 punkter. Euron fortsatte samtidigt att försvagas till 1:146 mot dollarn medan yenen under natten tillfälligt tappade över 160 mot dollarn.

De svenska räntorna sjönk 8-9 punkter och kronan fortsatte att försvagas, med 6 öre till 10:94 mot euron och 10 öre till 9:54 mot dollarn.

Liksom de senaste veckorna dominerar konflikten i Mellanöstern rörelserna på finansmarknaderna och upptrappade spänningar i helgen fick oljepriset att stiga ytterligare.

Brentoljan handlades på måndagseftermiddagen kring drygt 113 dollar per fat och WTI runt 102 dollar per fat, en prisökning hittills i mars månad på cirka 46 procent för Brent.

Irans blockad av Hormuzsundet har inte bara drivit upp priserna på olja och gas, utan även på gödsel, plast och aluminium, liksom flyg- och sjöfartsbränsle.

USA:s president Donald Trump sade i en intervju med Financial Times i helgen att USA kan komma att ta kontroll över Kharg-ön, varifrån en stor del av Irans oljeexport sker, men öppnade samtidigt för en snabb vapenvila.

Vidare uppgav Pakistan att landet förbereder sig för att stå värd för "meningsfulla samtal" för att avsluta konflikten, samtidigt som Iran anklagar USA för att planera en markoffensiv i takt med att fler amerikanska trupper skickas till regionen. Iranstödda Huthirebeller i Jemen har dessutom genomfört sina första attacker mot Israel sedan konfliktens början.

Ipek Ozkardeskaya på Swissquote Bank konstaterade att Huthirebellernas intåg i konflikten gör att utförsel av olja genom Röda havet nu också blivit mer riskfyllt och att det finns aktörer som tror att råoljan kan stiga till 150 dollar och till och med till nivån på 200 dollar per fat om kriget inte slutar snabbt.

Senioranalytikern tror att efterfrågan skulle drabbas hårt om priserna går så högt. Över 120–130 dollar skulle oddsen för en global recession ta överhanden och tämja uppåtgående tryck.

USA-räntorna sjönk också, med tvåårsräntan 12 punkter ned till 3,83 procent och tioåringen 8 punkter lägre till 4,35 procent, jämfört med svensk stängning i fredags.

På valutamarknaden försvagades yenen under natten över 160-strecket mot dollarn, för första gången sedan juli 2024, då Japan senast intervenerade.

Yenen stärktes sedan efter att Japans valutaansvarige Atsushi Mimura utfärdat sin hittills skarpaste varning och öppnat för kraftfulla åtgärder på valutamarknaden, vid svensk stängning stod den i 159:5.

Under natten visade protokollet från Bank of Japan att direktionen intog en mer hökaktig hållning vid mötet den 19 mars, där en ledamot antydde att centralbanken kan behöva svara på konflikten i Mellanöstern med en större räntehöjning än tidigare.

I Tyskland steg KPI-inflationen kraftigt i mars, preliminärt till 2,7 procent från 1,9 månaden före, något analytiker räknat med. HIKP-inflationen steg samtidigt till väntade 2,8 procent, från 2,0 procent i februari. Irankriget har drivit upp energipriserna kraftigt, men än så länge har detta inte påverkat andra priser, enligt Commerzbank.

EU:s konfidensindikator för mars visade att sentimentet i eurozonen sjönk till 96,6 i mars, från 98,2 i februari, väntat var en nedgång till 96,8. Samtidigt steg hushållens inflationsförväntningar kraftigt.

Enligt Oxford Economics signalerade måndagens makrodata försämrade utsikter och ING Economics noterade att kriget i Mellanöstern hittills skrämt konsumenterna avsevärt då de oroar sig för inflationen, men ännu inte påverkat företagens produktion nämnvärt.

"Ett relativt snabbt slut på konflikten skulle naturligtvis begränsa de ekonomiska konsekvenserna, men oro för mer långvariga effekter börjar tydligt påverka stämningen i Europa", skrev ING.

Här hemma meddelade SCB att försäljningsvolymen i detaljhandeln, kalenderkorrigerat och säsongsrensat, sjönk 0,6 procent i februari jämfört med föregående månad. Dagligvaruhandeln var oförändrad medan sällanköpsvaruhandeln sjönk 0,9 procent.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt