STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna steg på fredagen, med tyska och franska räntor 5-6 punkter upp. Även USA-räntorna drogs upp några punkter, medan dollarn tappade till över 1:17-nivån mot euron.

Europabörserna steg, medan oljan sjönk tillbaka lite med Brent ned till cirka 95 dollar per fat.

Ukrainas högste förhandlare med Ryssland, Kyrylo Budanov, sade enligt Bloomberg News att han ser framsteg mot ett potentiellt fredsavtal med Kreml. Även om president Volodymyr Zelenskyj varit mer pessimistiska så tolkades det positivt och gav viss skjuts åt Europabörserna och euron.

Generellt råder annars osäkerhet kring hållbarheten i veckans vapenvila mellan USA och Iran, där förhandlingar väntas inledas på lördagen.

Netto under veckan har den tyska tvååriga statsobligationen sjunkit 5 punkter till 2,57 procent, medan dollarindex sjunkit från cirka 100 till 98,65.

Jan von Gerich och Tuuli Koivu på Nordea skrev att

denna vecka blev ännu en berg- och dalbana för marknaderna.

Den började med stigande räntor och oljepriser, efter att president Donald Trump hotat att utplåna en hel civilisation, men riktningen ändrades snabbt efter rapporter om en vapenvila.

"Även om det fortfarande råder stor osäkerhet och många frågetecken kring fredsförhandlingarna, verkar den amerikanska administrationen åtminstone verkligen vilja få ett slut på konflikten", skrev Nordea.

Huruvida Iran är redo för större eftergifter är en annan fråga, och parterna tycks redan vara oense om vad som faktiskt avtalades i vapenvilan.

Hormuzsundet verkar inte heller vara helt öppet, ett centralt krav från USA. Det vore därför förhastat att dra slutsatsen att konflikten är över.

Även efter ett eventuellt krigsslut är det oklart hur mycket energiproduktionskapacitet som har förstörts. Dessutom verkar Iran fast beslutet att börja ta ut avgifter för trafik genom Hormuzsundet.

"En mer långvarig riskpremie på energipriser kan därför bestå. En sådan premie verkar redan smyga sig in i priserna. Det är talande att medan oljepriserna på kort sikt föll kraftigt efter nyheten om vapenvilan, ligger priserna längre ut på terminskurvan faktiskt något högre än i slutet av förra månaden, då priserna senast toppade", skrev Nordea.

I USA steg KPI 0,9 procent i mars (bensinpriser +21,2) och 3,3 procent i årstakt, upp från 2,4 procent i februari men i linje med förväntningarna. Kärninflationen steg till 2,6 från 2,5 procent, väntat var 2,7 procent.

"Hittills har chocken haft begränsad påverkan på priser exklusive energi. Detta kommer dock sannolikt att förändras inom kort. Federal Reserve väntas bortse från uppgången i inflationen och hålla styrräntorna oförändrade under de kommande månaderna", skrev Commerzbank.

Michiganindex över hushållens förtroende sjönk och visade samtidigt en betydande uppgång i inflationsförväntningarna, framförallt på kort sikt.

Antagandena om Fed-sänkningar i år har till stora delar raderats, och är nu nere i cirka 30 procents sannolikhet att de sänker alls i år.

Svenska räntor sjönk något på fredagen, medan kronan stärktes 7 öre till 9:23 mot dollarn och 4 öre till 10:83 mot euron.

Preliminära data visade att Sveriges BNP var oförändrad i februari jämfört med föregående månad, och steg 1,6 procent i årstakt. Motsvarande utfall i januari var -1,0 respektive +0,4 procent.

Hushållens konsumtion steg endast 0,1 procent i februari från föregående månad, och det gjorde även produktionen i näringslivet.

Riksbanken har sitt nästa möte den 6 maj. Marknaden har lågt ställda förväntningar om en ränteändring då, men prisar in nära två höjningar i år.

Den norska KPI-inflationen steg till 3,6 procent i mars från 2,7 procent. Kärninflationen låg kvar på 3,0 procent, väntat var en uppgång till 3,1 procent.

"Dagens inflationssiffror, isolerat sett, ökar inte sannolikheten för en räntehöjning redan i maj, men risken är redan förhöjd… Framför allt bekräftar siffrorna att räntorna är på väg upp, senast i juni", skrev Handelsbanken.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt