STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Såväl europeiska som amerikanska räntor steg på onsdagseftermiddagen, samtidigt som dollarn tappade något mot de större valutorna. Brentoljan steg temporärt över 95 dollar per fat efter den senaste eskaleringen i Mellanöstern, medan yenen fortsatt låg kvar över 163-nivån mot dollarn.

Den amerikanska tvååringen var 5 punkter upp till 4,30 procent, tioårsräntan steg omkring 2 punkter till 4,65 procent efter att på tisdagen noterat den högsta nivån på två månader.

Brentoljan steg omkring 4 procent sedan tisdagen till den högsta nivån på sex veckor. Prisuppgången följer rapporter om att fyra tankfartyg med saudisk olja på väg mot Asien vänt om i Röda havet efter nya hot från de Iranstödda Huthirebellerna i Jemen, vilket åter ökat oron för störningar i oljeleveranserna från Mellanöstern. Vid svensk stängning handlades Brentoljan till strax över 94 dollar per fat.

Kevin Thozet, ledamot i investeringskommittén på Carmignac, sade till Reuters att marknadens fokus snabbt har skiftat i takt med utvecklingen i regionen.

"För två veckor sedan föll oljepriset och alla sade att det skulle tillbaka till 70 eller 60 dollar per fat. Nu är Hormuz stängt igen, oljepriset stiger och alla talar i stället om 120 dollar", sade han.

Enligt Kevin Thozet är det också oljepriset som dominerar marknadsutvecklingen.

"Det är tydligt att det är det som driver marknaderna mer än någonting annat just nu", tillade han.

De stigande energipriserna har samtidigt åter satt inflationsriskerna i fokus inför centralbankernas räntebesked. Både ECB och Federal Reserve väntas lämna styrräntorna oförändrade vid sina kommande möten, men marknadens prissättning pekar på att räntorna i både euroområdet och USA kan behöva höjas med ytterligare minst 25 punkter före årets slut.

Oxford Economics bedömer att en utdragen störning i Hormuzsundet skulle förstärka den utvecklingen.

Analyshuset skrev att inflationen fortsatt är "den viktigaste transmissionskanalen" och varnar för att en långvarig störning riskerar att leda till högre inflationsförväntningar, en starkare dollar och stigande globala finansieringskostnader.

I ett sådant scenario pekar Oxford Economics ut asiatiska energiimportörer som Indien, Pakistan och Turkiet som särskilt utsatta, tillsammans med länder med begränsade valutareserver. Samtidigt bedöms utvecklade ekonomier påverkas betydligt mindre eftersom högre energipriser delvis motverkas av starkare offentliga finanser och djupare kapitalmarknader.

På valutamarknaden handlas yenen till över 163 mot dollarn efter att tidigare i veckan ha stigit till den högsta nivån mot den japanska valutan sedan mitten av 1980-talet. Finansminister Satsuki Katayama upprepade på onsdagen att regeringen är beredd att vidta "beslutsamma åtgärder" på valutamarknaden vid behov.

Samtidigt uppgav personer med insyn att tjänstemän inom Bank of Japan är öppna för snabbare räntehöjningar än marknaden räknat med, då den svaga yenen ökar inflationsriskerna. Det stigande oljepriset har samtidigt, tillsammans med den svaga yenen, drivit Japans import till rekordnivåer, även om exporten fortsatt gynnas av stark AI-relaterad efterfrågan och den svaga valutan.

Pundet var stabil på 1:3389 mot dollarn efter onsdagens brittiska inflationsstatistik. ING Economics bedömer att utfallet inte ger Bank of England någon anledning att höja räntan.

"Siffrorna ger inget övertygande skäl att höja räntan just nu", skrev banken och pekade på att den underliggande tjänsteinflationen fortsätter att mattas av.

Även Deutsche Banks ekonom Sanjay Raja ansåg att inflationsutfallet ger MPC mer tid.

"Dagens inflationsdata ger MPC mer tid när den överväger den framtida penningpolitiken", skrev han i ett kundbrev.

Investerarnas fokus riktas nu också mot kvällens kvartalsrapporter från Alphabet och Tesla, som väntas ge vägledning om utvecklingen inom AI-sektorn och därmed det bredare risksentimentet på marknaderna.

Elvira Haradinaj +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt