STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna steg på onsdagen, med svenska två- och tioårsräntor upp 5 respektive 2 punkter. Euron försvagades mot dollarn och föll under 1:15-nivån, medan amerikanska räntor tickade upp inför kvällens Fed-besked.

Från Sverige visade statistik att detaljhandelns försäljningsvolym ökade med 2,5 procent i juni jämfört med maj, efter -4,6 procent i maj. Tremånaderssnittet visade en nedgång med 0,6 procent. Handelsbanken beskrev majfallet som "statistiskt brus", men betonade att den underliggande trenden förblev svag.

Barometerindikatorn från Konjunkturinstitutet steg till 94,3 i juli (föregående: 92,7), drivet av en bred uppgång i hushållens konfidensindikator – till 90,7. Trots lyftet utgjorde hushållen fortsatt den svagaste sektorn.

Inflationsförväntningarna i näringslivet sjönk till 1,6 procent, från 2,7 procent kvartalet före. Detaljhandelns prissättningsplaner återhämtade sig något efter tidigare nedgångar och låg fortsatt över snittet. Färre industriföretag rapporterade produktionsminskningar kopplade till Trumps tullar, och färre väntade sig negativ påverkan framöver.

SEB bedömde att barometerindikatorn fortsatt signalerade dämpad tillväxt, trots hushållslyftet. Minskad arbetskraftsbrist stärkte enligt banken argumenten för en räntesänkning i september, förutsatt att inflationen föll tillbaka. Den höga junisiffran sågs dock som ett hinder för sänkning redan i augusti.

Från Europa kom blandade signaler. Irlands BNP sjönk med 1,0 procent i andra kvartalet, efter att ha ökat med hela 7,4 procent i första kvartalet – en utveckling som påverkades kraftigt av läkemedelsexport till USA. Även Tyskland och Italien noterade negativ tillväxt, medan Spanien, Frankrike och Portugal rapporterade stark utveckling.

För hela euroområdet ökade BNP med 0,1 procent under kvartalet, över förväntade 0,0 men klart ned från +0,6 procent i första kvartalet.

"Tillväxten på 0,1 procent visade på motståndskraft trots handelsvolatilitet i USA. Även om kortsiktiga risker kvarstår, gav förbättrat sentiment hoppfulla signaler inför kommande kvartal", skrev ING Economics.

Från USA och inför Feds räntebesked publicerades BNP- och sysselsättningsdata. BNP steg med 3,0 procent i årstakt under andra kvartalet, enligt det första estimatet från BEA – klart över konsensusprognosen på 2,4 procent. Privatkonsumtionen ökade med 1,4 procent och bidrog med 0,98 procent, medan nettoexporten lyfte tillväxten med 4,99 procent. Lagerförändringar drog ned BNP med -3,17 procent.

Efter att nettoexporten utgjorde det största negativa BNP-bidraget på över 75 år i första kvartalet, stod den i andra kvartalet för det största positiva bidraget någonsin. Core PCE-inflationen landade på 2,5 procent (väntat: 2,4), och det bredare PCE-indexet på 2,1 procent. I första kvartalet hade BNP sjunkit med 0,5 procent.

"Tillväxten väntas bli lägre än genomsnittet under kommande kvartal till följd av tullarnas påverkan. Vi bedömer dock att den amerikanska ekonomin kan undvika recession trots tullchocken. USA:s underliggande tillväxttakt var betydligt högre än i euroområdet, vilket innebar att en viss avmattning inte omedelbart ledde till nedgång", skrev Commerzbank.

Samtidigt visade ADP:s siffror att sysselsättningen ökade mer än väntat i juli. Antalet sysselsatta i privat sektor steg med 104.000 personer, jämfört med väntade 76.000 – även om takten förblev förenlig med ett avmattat arbetsmarknadsläge.

På handelsfronten meddelade president Trump via Truth Social att Indien, från och med den 1 augusti, skulle omfattas av en 25-procentig amerikansk tull – tillsammans med andra straffåtgärder. Trump anklagade Indien för orättvis handel, energiköp från Ryssland och höga icke-tariffära hinder.

Kanadas centralbank, BoC, lämnade som väntat räntan oförändrad på 2,75 procent.

Kronan försvagades med 6 öre mot dollarn och 2 öre mot euron jämfört med tisdagens svenska stängning.

David Furuholm +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt