STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Riksgäldens prognos över lånebehovet de kommande åren var klart större än väntat, men kanske lite i överkant på sikt.

Det konstaterar bedömare efter Riksgäldens nya prognos på torsdagen.

Riksgälden reviderade upp lånebehovet för 2025-2026 med 94 miljarder kronor, och ser ett underskott på 194 miljarder kronor under 2027.

SEB skriver att en mer expansiv höstbudget, ökade försvarsutgifter och omfattande stöd till Ukraina indikerade att en stor nedrevidering av budgetsaldo var att vänta.

"Men Riksgäldskontoret gjorde en betydligt större nedrevidering än vi förutspått, särskilt för 2027. Den beräknade effekten av budgetpropositionen var förvånansvärt stor, och Riksgälden antar också större påverkan från stödet till Ukraina än vi hade räknat med", skriver SEB.

Prognosen för stödet till Ukraina höjdes med 27 miljarder kronor per år 2026 och 2027, ungefär 10 miljarder mer än väntat, men fortfarande 13 miljarder kronor per år lägre än regeringens antagande i budgetpropositionen.

Tidpunkten för när stödet till Ukraina ska användas är mycket osäker och kommer sannolikt att vara en källa till revideringar av budgetprognosen under 2026.

Riksgälden beräknar också en större påverkan på budgetsaldot från budgetpropositionen än väntat. Å andra sidan antar Riksgälden ofinansierade reformer på 15 miljarder kronor år 2027, vilket SEB ser som något i underkant.

"Riksgälden höjde prognosen för BNP 2026 till 2,7 procent, i stort sett som väntat, men effekten av starkare tillväxt på budgetsaldot är enligt vår mening en uppåtrisk för budgetsaldot", skriver SEB.

Swedbank noterar att statsobligationsutbudet på 216 miljarder kronor nästa år är nästan 100 miljarder mer än i år och betydligt högre än deras prognos.

"Vi är skeptiska till att lånebehovet 2026 kommer att bli så stort som i Riksgäldens (och regeringens) prognoser. Det finns därför en risk att upplåningen på kapitalmarknaden revideras ned i nästa låneprognos, som är planerad till maj 2026", skriver Swedbank.

Nordea noterar att riskbedömningen för 2027 är svår, och en förbättrad ekonomisk utveckling samt ett minskat finanspolitiskt utrymme skulle kunna bidra till ett lägre lånebehov.

Samtidigt kan högre kortsiktiga utgifter, både kopplade till försvaret och det militära stödet till Ukraina, inte uteslutas. Låneramen som presenterades i budgetpropositionen för att bygga nya kärnkraftsreaktorer har noterats av Riksgälden, men större delen av kostnaderna ligger utanför den nuvarande prognoshorisonten.

Nordea är lite mer optimistiska om den svenska ekonomins utveckling än Riksgälden, och skulle inte bli förvånade om aktiviteten tar mer fart nästa år. Det skulle indikera ett lägre lånebehov kommande år.

"Sammantaget ökade lånebehovet mer än väntat. Finanspolitiska reformer och högre utgifter för försvar samt militärt stöd till Ukraina tynger budgeten under prognosperioden. Följaktligen kommer Riksgälden att öka både sin kort- och långfristiga upplåning", skriver Nordea.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt