STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Regeringens planerade förändringar av det finanspolitiska ramverket riskerar att på sikt leda till svagare budgetdisciplin och ohållbara offentliga finanser.

Det varnar Riksrevisionen för i en rapport efter att ha granskat den ekonomiska vårpropositionen för 2025 och budgetpropositionen för 2026.

I budgetpropositionen för 2026 aviserar regeringen att ramverket för finanspolitiken ska göras om i grunden. Bland annat föreslås att det nuvarande överskottsmålet ersätts med ett lägre balansmål för det finansiella sparandet. Samtidigt öppnas möjligheten för att vissa utgiftsposter ska kunna undantas från målet. Förändringarna har redan förankrats politiskt genom en blocköverskridande överenskommelse, skriver de.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att den föreslagna finanspolitiken på flera punkter inte lever upp till de krav som ställs i det finanspolitiska ramverket. Myndigheten riktar särskild kritik mot att vissa utgifter ska kunna hanteras utanför målet för det finansiella sparandet.

"Principen om att budgeten ska betraktas som en helhet där alla åtgärder ingår i en samlad prövning har varit avgörande för Sveriges goda ordning i de offentliga finanserna. Att frångå denna princip kan på sikt leda till en ohållbar nivå på den offentliga sektorns skuld", sade riksrevisor, Christina Gellerbrant Hagberg.

Enligt Riksrevisionen riskerar de föreslagna undantagen att skapa oklarhet kring vilka finanspolitiska regler som gäller och därmed försvaga budgetdisciplinen över tid.

Regeringen borde i stället överväga att justera själva målnivån för det finansiella sparandet så att den bättre speglar de politiska ambitionerna, i stället för att särbehandla vissa utgifter med lånefinansiering utanför målet, skriver de.

Ett sådant tillvägagångssätt skulle, enligt Riksrevisionen, öka transparensen och stärka förtroendet för det finanspolitiska ramverket och dess uppföljning.

Granskningen visar också att regeringen redan i nästa års budget planerar att göra avsteg från både det nuvarande överskottsmålet och det föreslagna balansmålet, som är tänkt att börja gälla från 2027.

Riksrevisionen riktar även kritik mot bristande öppenhet i regeringens redovisning. Det går enligt myndigheten inte att avgöra om finanspolitiken är väl avvägd i förhållande till konjunkturläget.

"Regeringen föreslår en mycket expansiv finanspolitik utan att ha gjort några beräkningar av om detta behövs", sade Hedvig Wurnell, projektledare för granskningen.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt