STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den svenska ekonomin går igenom ett tillfälligt bakslag under första halvåret 2026, men väntas återhämta sig senare under året. Samtidigt fortsätter oro för inflationen och räntor, som utlösts av kriget i Mellanöstern, att tynga sentimentet bland hushållen och företagen.

Det skriver Handelsbanken i sin konjunkturprognos.

Flera faktorer pekar mot att en djupare nedgång kan undvikas genom en expansiv finanspolitik, låg underliggande inflation och att Riksbanken väntas lämna styrräntan oförändrad under året, skriver banken.

"Det är ett allvarligt läge, men tittar du på svensk ekonomi just nu går det inte att säga att det är ekonomisk kris här nu, och det finns tid kvar som vi får hoppas att vi får till någon början på en lösning", säger Handelsbankens chefekonom Christina Nyman.

Handelsbanken räknar nu med att BNP ökar med 2,3 procent 2026. Det är en nedrevidering med 0,6 procentenheter jämfört med prognosen i januari på 2,9 procent.

Under 2027 väntas tillväxten öka till 2,7 procent (2,4), innan den sedan gradvis dämpas när resursutnyttjandet återgår till mer normala nivåer och finanspolitiken blir mindre expansiv.

Både BNP-indikatorer och näringslivets produktion pekade mot lägre aktivitet under januari och februari.

Bakom inbromsningen låg bland annat hushållens svagare konsumtion efter stigande elpriser i början av året. Samtidigt försvagades stämningsläget i näringslivet, medan hushållen fortsatte att vara pessimistiska kring sin egen ekonomi.

"Risken för en ny inflationskris och stigande räntor väntas hålla tillbaka företagens investeringar och hushållens konsumtion något i närtid", skriver Handelsbanken i rapporten.

Trots motvinden bedöms effekterna på svensk ekonomi bli relativt begränsade. Handelsbanken lyfter fram att det underliggande inflationstrycket är lågt, vilket ger utrymme för Riksbanken att hålla räntan stilla.

Dessutom beskrivs finanspolitiken som expansiv. Åtgärder som sänkt matmoms, elstöd och tillfälligt sänkt bränsleskatt väntas stärka hushållens ekonomi, trots högre drivmedelspriser.

"Hushållen har heller inte fått det sämre ekonomiskt hittills i år. Vi har högre räntekostnader, men å andra sidan lägre inflation än vi trodde. För svensk del ser vi därför att hushållens köpkraft finns kvar", säger Christina Nyman.

Effekternas omfattning kommer att bero på konfliktens utveckling, men riktningen i global ekonomi är tydlig: högre inflation och lägre tillväxt. I Handelsbankens huvudscenario antas att konflikten trappas ned, oljepriserna faller gradvis och leveranskedjorna successivt fungerar bättre.

Handelsbanken bedömer att oljepriserna trots den senaste tidens uppgång faller tillbaka över tid.

"Oljepriserna är högre nu, men faller successivt tillbaka och ligger då på drygt 80 dollar per fat i slutet av detta år och runt 75 i slutet av 2028 enligt huvudscenariot", säger Nyman.

Vidare säger Nyman att "vår bedömning är att den prisutvecklingen är konsistent med en fortsatt vapenvila och en nedtrappning som leder till en varaktig lösning av konflikten under andra halvåret, och att Hormuzsundet öppnas upp. Sedan tar det tid, och vi säger att det är först i början av 2027 som trafiken genom Hormuz återgår till normala nivåer".

Energipriserna väntas samtidigt förbli förhöjda, men om osäkerheten och inflationstrycket minskar ser hon goda möjligheter till en ekonomisk återhämtning.

"Alternativscenarierna har högre sannolikhet än vad vi brukar ha och huvudscenariot därmed mindre", betonar hon.

I ett mer allvarligt scenario kan en utdragen eller upptrappad konflikt leda till kraftigt högre oljepriser, bredare inflationsuppgång och räntehöjningar trots en svagare konjunktur. Riksbanken väntas där höja till 2,50 procent i slutet av 2026.

Det hänger ihop med att "vi tror att räntan då är expansiv, samtidigt som kvardröjande effekter från högre råvarupriser" börjar slå igenom fullt ut, säger Nyman.

"Ett av våra alternativscenarier utgår från att konflikten blir betydligt mer långvarig. Då kan oljepriset stiga till 130 dollar per fat för att sedan sjunka tillbaka långsamt, då utsikterna för en lösning blir mer avlägsna och produktionsstörningar större. I ett sådant scenario får vi kraftiga nedrevideringar av tillväxten och betydligt högre inflation i Sverige, och då räknar vi också med räntehöjningar", säger Christina Nyman.

Hon framhåller samtidigt att även i huvudscenariot är oljepriserna högre på sikt än det var innan kriget bröt ut.

"Dels är det produktionsstörningar, sedan ska man våga köra igenom Hormuz med", säger hon och pekar bland annat på stigande försäkringskostnader för flera av transportmedlen.

Inflationsimpulsen väntas avta gradvis. Bränslepriserna faller tillbaka och det viktigaste för världsekonomin är att undvika total brist på olika varor. Just nu talas det mest om flygbränslepriser, men därefter kan gödsel och livsmedel påverkas.

"Att undvika de värsta bristsituationerna är avgörande, för det är sådant som verkligen kan få ekonomin att gå in i en lågkonjunktur", säger Nyman.

Trots högre priser på bland annat drivmedel väntas hushållens reala disponibla inkomster öka med drygt 3 procent i år, betydligt starkare än normalt.

Det förklaras av stigande reallöner, skattesänkningar, en gradvis starkare arbetsmarknad och övriga stödåtgärder från regeringen. Löneökningarna bedöms landa kring 3,3 procent kommande år samtidigt som inflationen ligger runt 2 procent.

Handelsbanken ser även en fortsatt ljusning i arbetsmarknaden över tid. Arbetslösheten bedöms ligga på 8,6 procent (8,5 i januari) för att sedan sjunka till 8,1 procent 2027 (8,0).

Men pausen på återhämtningen under första halvåret håller tillbaka efterfrågan på arbetskraft, vilket gör att arbetslösheten väntas ligga relativt stilla på kort sikt.

När ekonomin åter tar fart senare i år väntas arbetsmarknaden följa efter med viss fördröjning. Framför allt väntas fler jobb skapas inom tjänstebranscher och offentlig sektor.

Det dröjer dock till 2028 innan arbetslösheten åter är nere på mer normala nivåer, enligt Handelsbanken då de ser en arbetslöshet på 7,5 procent.

Samtidigt dämpas arbetskraftsutbudet av låg befolkningstillväxt, vilket bidrar till återhämtningen på arbetsmarknaden.

Beträffande Riksbanken tror Handelsbanken inte att Riksbanken höjer styrräntan i år.

Trots svängningar i enskilda priser ligger inflationen klart under Riksbankens mål. KPIF-inflationen väntas hamna under 2 procent i år och nära målet de kommande åren.

Banken räknar med att KPIF-inflationen uppgår till 1,1 procent i år (1,2), 1,7 procent 2027 (1,7) och 2,1 procent 2028 (2,1)

"Marknaden har svängt rejält i sin syn på Riksbanken. Men med inflation under målet ser vi ingen anledning för Riksbanken att höja räntan i år", säger Christina Nyman.

Handelsbankens prognos är att boräntorna förblir nära dagens nivå i år och endast stiger svagt nästa år. Ljusnande inkomstutsikter och lättade bolåneregler bidrar till att bostadspriserna stiger med 4–5 procent under 2026 och omkring 6 procent under 2027.

Elvira Haradinaj +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt