STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Skogsbolagen tjänar betydligt mer i dag än de gjorde för fem år sedan, men ändå värderas de lägre. Danske Bank har tittat närmare på skälen till det i marknadsbrevet Skog och Ekonomi som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av.

Oskar Lindström, analytiker vid Danske Bank, konstaterar att marknaden för skogsbolagen de senaste tre åren på inget sätt har varit jättedålig, men helt klart svagare än ett normalläge.

”Sedan vändningen nedåt under 2023 har det konsekvent hoppats på följande år, så är det även den här gången men det är ingen som har någon stark övertygelse inför 2026. Det finns kanske tecken som gör att man hoppas att det kommer bli bättre men ser man till bolagens kommentarer för 2026 i samband med rapporterna märks ingen vidare stark övertygelse”, säger han.

Danske Bank lyfter fram tre faktorer som ligger bakom den lägre värderingen av skogsaktierna: en utdragen svag cykel, strukturella problem som brist på vedråvara, överkapacitet på kartong och kinesisk konkurrens och sist men inte minst högre räntor.

Flera år av en tuff konjunktur i kombination med en i princip sidledes kursutveckling för skogsbolagen på börsen har nu börjat sätta press på ledningar att agera.

”Jag tycker vi börjar se att den svaga kursutvecklingen i kombination med den tuffa konjunkturen börjar sätta press. Tittar man på Stora Enso har vi försäljningen av svensk skogsmark tidigare i år och beskedet om särnoteringen av den svenska skog man har kvar. Vi börjar se att det händer saker som legat lite under ytan”, säger han.

Bolagens värdering av skogen har varit en diskussionspunkt under en tid – vad kan särnoteringen av Stora Ensos svenska skog få för följder för andra skogsägande bolag?

”Redovisningsregler säger ju att du ska marknadsvärdera dina tillgångar. Efter AMF:s köp av skog från Billerud 2019, som gjordes till samma multipel som privata transaktioner, sades det att det fanns jämförbara affärer i form av de som gjordes på privatmarknaden som har använts som bas. Frågan nu blir om Stora Ensos skog, när den kommer in på börsen, kommer ses som en relevant värdering”, säger han.

Samtidigt lyfter han fram att skogen i det noterade bolaget inte kommer vara en likvärdig tillgång som den skog som förvärvas i privata transaktioner.

”När Stora Enso sätter sin skog på börsen har det ett långt leveransavtal med sig själva, så det är inte fritt fram att disponera skogen precis som de vill. Även om SCA vill ha mer skog kan de inte köpa den om all ved är bortlovad till Stora Enso, den typen av kontraktuella förbindelser kan motivera en rabatt”, säger Oskar Lindström.

Motargumentet till det är att Stora Ensos försäljning av 175.000 hektar skog i Sverige i våras gjordes till bokfört värde.

”Vi får se när det här väl hamnar på börsen, men min misstanke är att institutionella investerare är beredda att betala mer för skog än vad börsen är i dag. För dem är det en tillgång som inte korrelerar med börsen i övrigt vilket ger en portföljoptimering. Även om skog på börsen eventuellt inte är lika volatil som skogsindustri eller andra aktier så bör det finnas en viss volatilitet bara genom likviditeten i marknaden”, säger han.

Malcolm Winbo +46 8 5191 7934

Nyhetsbyrån Direkt