STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Trots att många siffror över svensk ekonomi pekar i fel riktning finns det ett ljus i tunneln - förväntningarna hos företag och hushåll. Den kraftiga uppgången i KI-barometerns indikator för hushållen i juli ger hopp då vi vet att den brukar korrelera med hur konjunkturen rör sig.

Det säger Sven-Olov Daunfeldt, chefekonom på Svenskt Näringsliv, till Nyhetsbyrån Direkt.

"Det är en positiv signal, men nästan det enda positiva. Det kan vara en vändning, ett ljus i tunneln", säger han.

Daunfeldts tolkning är att den senaste räntesänkningen från Riksbanken fick effekt på konsumtionen och förväntningsbilden, han tror mycket beror på den. Kanske en sänkning till i höst kan få den mer positiva stämningen att hålla i sig.

En annan faktor som kan ha bidragit till den bättre stämningen är att börserna har stigit, och därmed minskat svenskarnas oro för sina besparingar och pensioner.

"Det kan vara en förklaring till mindre oro, att börserna stigit, speciellt i USA. Det spelar roll för synen på framtiden", enligt chefekonomen.

Ytterligare en positiv signal kom på fredagen i form av Silf/Swedbanks inköpschefsindex för industrin, som steg till 54,2 i juli, från 51,8 föregående månad.

Silf/Swedbank noterar att det är en ny årshögstanivå och i paritet med indexets historiska genomsnitt på 54,3.

Delindex för orderingång svarar för det största positiva bidraget, vilket är glädjande, enligt Svenskt Näringslivs chefekonom, som noterar att de tidigare sett dålig orderingång relaterat till tullkaoset.

När det gäller den amerikanske presidenten Donald Trumps tullar ser Daunfeldt det som positivt att USA och EU har kommit överens om ett avtal, samtidigt som han tycker att mycket av kritiken mot avtalet är berättigad. Historiskt höga tullar mot USA kommer att få konsekvenser, speciellt för de svenska storföretagen.

Även om det sannolikt kommer att bli undantag för olika varor så är osäkerheten fortsatt stor.

"Men värre än osäkerheten är att tullnivån blir så hög, det är verkligen inte bra. Det jag hoppas på är att EU nu skyndsamt ser till att vi får fler frihandelsavtal på plats, det kan motverka", säger Daunfeldt.

Ytterligare en orosfaktor för näringslivet, och då framförallt exportbolagen, är den starkare kronkursen.

Sven-Olov Daunfeldt tror också att kronan kommer att fortsätta att stärkas under året, och motiverar det med att Sverige nu behöver låna upp mycket pengar på kapitalmarknaderna. Utbudet av obligationer kommer att öka och utländska investerare kan då investera här på ett sätt som inte varit möjligt innan, vilket väntas öka efterfrågan på kronor och stärka värdet på den svenska valutan.

"Det kommer att göra det tuffare för de svenska exportbolagen. Tidigare har de gynnats av en svag valuta, nu blir det tvärt om. Kronförstärkningen i kombination med de höga tullarna ger skäl till oro för vad som händer framöver", säger han.

När det gäller Riksbanken tror Daunfeldt att de vill invänta mer information innan en till räntesänkning kan bli aktuell.

"Jag tror inte att de sänker vid mötet i augusti, men i september om inte inflationen har tagit fart. Jag tycker att de bör sänka en gång till för att få fart på ekonomin i det här bekymmersamma konjunkturläget", säger chefekonomen, som bedömer att det oväntat höga inflationsutfallet i juni var en engångsuppgång.

Den största risken mot svensk ekonomi just nu är om hushållens lite ljusare framtidstro återigen grusas av att vi får se något i omvärlden som leder till ytterligare oro, ökade varsel och att man tappar framtidstron igen.

"Det skulle verkligen lägga locket på ekonomin igen. Psykologin är så viktig, att hushållen vågar konsumera och företagen investera. Och att Riksbanken sänker igen", tillägger han.

Ett medskick till finansminister Elisabeth Svantesson är att i höst lägga fram en "kraftfull reformbudget fokuserad mot reformer som ökar svensk tillväxt".

Chefekonomen betonar att regeringen inte ska hålla på med konjunkturpolitik, det ska Riksbanken göra.

"Regeringen måste ha blicken längre fram, få fart på investeringar och jobb i Sverige. Då handlar det mycket om att attrahera kapital, företag och talanger till Sverige", säger han.

För att lyckas med detta lyfter han fram snabbare och mer transparenta tillståndsprocesser som en av de absolut viktigaste åtgärderna, liksom skattesänkningar.

För att råda bot på problemet med bristyrken behövs en utbildningskedja där näringslivets behov måste styra och mer arbetskraftsinvandring, enligt chefekonomen, som är mycket kritisk mot regeringens lönekrav för arbetskraftsinvandrare.

Ett annat förslag är mycket mer generösa avdrag för forskning och utveckling, FoU, vilket har visat sig vara mycket framgångsrikt för att få i gång investeringar.

Enligt chefekonomen behöver regeringen vidare göra mycket mer på arbetsmarknadsområdet för att få upp antalet arbetade timmar i ekonomin. Han påpekar att gruppen undersysselsatta har ökat mycket och vill se en sänkning av arbetsgivaravgiften för unga.

Han säger att det behövs ett paket för att få fler i arbete. Det kan vara ett av de viktigaste områdena där regeringen behöver agera, annars kan det bli problem i valrörelsen.

"Jag hoppas verkligen inte det blir en bidragsbudget utan en budget för arbetslinjen. Man måste se långt framåt, med strukturreformer. Hoppas de har modet", säger Sven-Olov Daunfeldt.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt