STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Svensk ekonomi väntas stärkas i långsammare takt i år efter en svagare återhämtning än väntat i början av året. Samtidigt ökar osäkerheten i omvärlden, men ekonomin bedöms fortsätta stärkas framöver.

Det skriver Svenskt Näringsliv (SN) i en konjunkturprognos.

Svenskt Näringsliv skruvar ned sin tillväxtprognos för i år och spår en BNP-tillväxt på 3,1 procent i år och 2,6 procent nästa år. I december räknade organisationen med en tillväxt på 3,5 procent i år och 2,6 procent nästa år.

Chefekonom Sven-Olov Daunfeldt konstaterar att nedrevideringen av BNP-prognosen gjordes innan kriget i Iran. Nedrevideringen "berodde snarare på att återhämtningen har gått lite långsammare än vad vi trodde tidigare".

Sedan 2022 har både hushållens konsumtion och företagens investeringar utvecklats svagt, vilket bidragit till en långvarig lågkonjunktur. Först kring halvårsskiftet 2025 började produktionen i näringslivet öka i snabbare takt och återhämtningen ta fart, skriver Svenskt Näringsliv.

Uppgången drivs framför allt av ökad privat konsumtion och större offentliga investeringar, särskilt inom försvar och infrastruktur. Samtidigt väntas den starkare efterfrågan bidra till högre produktion och försäljning i näringslivet, även om en starkare krona pressar exportföretagens lönsamhet.

De senaste dagarnas ökade geopolitiska spänningar kring Iran och Mellanöstern har samtidigt skapat oro på de finansiella marknaderna och bidragit till stigande oljepriser, något som kan påverka inflationsutvecklingen globalt, skriver Svenskt Näringsliv.

Samtidigt har geopolitiska händelser ofta fått begränsade effekter på den globala ekonomin. Så länge finansiella marknader inte reagerar kraftigt och långvarigt bedöms framtidstron bland hushåll och företag påverkas relativt lite även denna gång, noterar Svenskt Näringsliv.

Bedömningen är dock att effekten på svensk tillväxt sannolikt inte blir särskilt stor. Enligt Daunfeldt står Sverige relativt starkt jämfört med andra europeiska länder, bland annat eftersom energisystemet i hög grad bygger på fossilfri el.

På arbetsmarknaden syns också tecken på förbättring. Fler företag uppger att de har ökat sin personalstyrka och anställningsplanerna ligger över det historiska genomsnittet.

Samtidigt visar indikatorer som fler lediga jobb, färre konkurser och minskande antal inskrivna på Arbetsförmedlingen på en gradvis förbättring.

Trots detta kvarstår strukturella problem, skriver Svenskt Näringsliv. Kompetensbrist och bristande matchning på arbetsmarknaden gör att arbetslösheten väntas förbli relativt hög och först nästa år falla under 8 procent till 7,7 procent.

"Vi skulle behöva en ny reformagenda för att få ned arbetslösheten i Sverige. Ett kraftigt omtag om arbetsmarknadspolitiken, det går inte att se det på annat sätt än att det är ett stort misslyckande som har pågått i 30-års tid", säger Sven-Olov Daunfeldt.

"Många företag ropar efter arbetskraft även under lågkonjunktur och kan inte hitta personal med den kompetens som de efterfrågar. Matchningen är dålig och det behöves ett kraftigt omtag", fortsätter han.

Svenskt Näringsliv pekar också på att den tillfälliga sänkningen av matmomsen dämpar inflationen på kort sikt, men att effekten försvinner när åtgärden upphör 2028.

"Vår bedömning är att Riksbanken vid kommande möten signalerar en ökad beredskap för räntesänkningar om konjunkturen eller pristrycket blir lägre än väntat", skriver Svenskt Näringsliv.

Inflationen bedöms gradvis närma sig Riksbankens mål på 2 procent under 2027. Styrräntan väntas ligga kvar på 1,75 procent under större delen av prognosperioden, men sannolikheten för en räntehöjning ökar något under andra halvan av 2027.

Samtidigt gör den robusta konjunkturåterhämtningen och osäkerheten kring energipriser att Riksbanken i slutändan väntas avstå från ytterligare räntesänkningar.

"Det finns en stor risk att vi kommer att få en inflation som ligger en bra bit under Riksbankens inflationsmål", säger Sven-Olov Daunfeldt.

"Sannolikheten för en sänkning är större än sannolikheten för en höjning i nuläget", tillägger han.

Elvira Haradinaj +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt