STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Spaniens ekonomi har utvecklats starkt de senaste åren trots att landet varit utan en ny budget i över 1.000 dagar. Extra stöd har hämtats från EU:s pandemifond, men när utbetalningarna sinar blir frågan allt viktigare. Utan en tydlig ekonomisk riktning efter nyvalet riskerar annars även de spanska obligationsräntorna att sättas under ökad press.

Spanien går till nyval den 29 november utlyst av premiärminister Pedro Sánchez efter att hans bostadsförslag röstades ned i parlamentet. Senaste opinionsundersökningarna antyder att Sánchez Socialistparti kommer att förlora makten till en koalition av konservativa partier och ytterhögerpartiet Vox.

"Det är viktigt framöver att vi får en regering som faktiskt kan anta en budget efter nyvalet", säger Miguel Cardoso, BBVA:s chefekonom för Spanien, till Nyhetsbyrån Direkt.

Pandemifonden, Next Generation EU, har kompenserat för att Spanien inte har haft någon budget sedan 2023, säger han.

EU-länderna lanserade fonden under pandemin och den löper ut i år. Spanien tilldelades en plan på cirka 102 miljarder euro och har hittills mottagit cirka 78 miljarder, enligt Europaparlamentet.

Cardoso framhåller att Spaniens ekonomi kommer att påverkas positivt av fonden även efter årsskiftet, då "det tar ett par år innan varje euro har använts."

Det blir däremot viktigt med en budget som skapar trygghet för företag och hushåll vars försörjning är beroende av den, säger han.

Spaniens BNP förväntas växa med 2,5 procent i år, jämfört med euroområdets förväntade tillväxt på 1,1 procent, enligt IMF:s konjunkturprognos från i oktober. Spanien har sedan 1995 haft en genomsnittlig tillväxt på 2,1 procent, mot euroområdets 1,6 procent, enligt Eurostat.

Utvecklingen är noterbar med tanke på det ekonomiska läget i Spanien, skriver Oriol Aspachs, chef för spansk ekonomi på Caixabank, i en analys. Han syftar på inflationschocken från kriget i Mellanöstern, nya räntehöjningar från ECB och stigande riskpremier för statsskulder i vissa större länder.

2027 förväntas Spaniens BNP öka med 1,8 procent, medan euroområdet förväntas uppvisa en tillväxt på 1,2 procent. Prognosen återspeglar en fortsatt dämpande effekt av högre energipriser och svagt konsumentförtroende, enligt IMF.

Spaniens ekonomi drivs främst av sysselsättning, konsumtion och tjänstesektorn.

Hösten har präglats av stigande räntespreadar i Europa, mest i Frankrike, men även i Italien och Spanien. Den spanska och tyska tioårsspreaden steg till 70 från 45 punkter i oktober, men har nu sjunkit tillbaka till under 60 punkter igen.

"För tillfället tror jag inte att Spanien är något orosmoln för marknaden", säger Cardoso.

Räntespreadar vid 60 punkter är fortfarande lågt med tanke på Spaniens underskott på runt 2,5 procent och statsskulden på cirka 100 procent av BNP, adderar BBVA-ekonomen.

"Så länge tillväxten består finns det få skäl till oro för den spanska ekonomin, eftersom skuldkvoterna kommer att fortsätta sjunka", säger han.

Franska och tyska tioårsspreaden ligger fortfarande på en hög nivå vid cirka 150 punkter, medan den italienska spreaden är kvar över 100 punkter. De franska räntespreadarna kan stiga till långt över 200 punkter inför presidentvalet i april utan att utlösa en regelrätt skuldkris, skriver Oxford Economics i en analys.

Inför det spanska nyvalet noterar Oxford Economics i en annan analys att en stramare invandringspolitik skulle kunna påskynda en övergång till lägre tillväxt och urholka Spaniens tillväxtfördel jämfört med genomsnittet i euroområdet.

BBVA tror dock att nettoinvandringen kommer att förbli över 600.000 personer per år, säger Cardoso.

Spanien har under hösten tampats med en politisk kris i bostadsfrågan efter den uppmärksammade vräkningen av 87-åriga Maricarmen Abascal, som låg till grund för Sánchez nedröstade bostadsförslag och nyvalet.

"Det här kan försämra den spanska ekonomins förmåga att locka till sig arbetskraft", säger Cardoso angående bostadskrisen.

Högre bostadspriser kan hämma konsumtionen när köpkraften minskar, medan det å andra sidan blir mer lönsamt att bygga bostäder, resonerar han.

I går, torsdag, röstade det spanska parlamentet igenom ett bostadspaket som bland annat begränsar vräkningar och reglerar hyreshöjningar. Dagen före hade Spanien sin första generalstrejk på 14 år, riktat mot stigande bostadskostnader och låga löner, lett av fackföreningar.

Konservativa Partido Popular (PP) planerar att rösta bort åtgärderna om partiet tar makten efter nyvalet.

Desmond Garney +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt