(tillägg: från stycke fem)

STOCKHOLM (Direkt) Svensk ekonomi är på väg ut ur lågkonjunkturen, men den expansiva finanspolitiken, med både skattesänkningar och utgiftsökningar, leder till stora underskott i de offentliga finanserna. Det finns därför inget utrymme för ofinansierad finanspolitik 2027.

Det skriver Statskontoret (tidigare ESV) i en budgetprognos.

Det offentliga finansiella sparandet väntas uppgå till -2,1 procent av BNP i år och -1,2 procent nästa år.

Statens budgetsaldo blir -165 miljarder kronor i år och -135 miljarder kronor nästa år.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande visar ett underskott på 143 miljarder kronor i år och -89 miljarder kronor nästa år.

Statskontoret skriver att BNP-tillväxten blir stark både i år och nästa år, understödd av expansiv finans- och penningpolitik. Hushållens reala disponibla inkomster, det vill säga deras köpkraft, ökar mycket i år. Arbetsmarknaden släpar efter men arbetslösheten sjunker betydligt nästa år, när efterfrågan på arbetskraft tar fart.

Vidare växer statens inkomster snabbare i år än förra året, främst på grund av att tillväxten i ekonomin är starkare.

Men skattesänkningar på nära 60 miljarder kronor, bland annat jobbskatteavdrag och sänkt livsmedelsmoms, håller tillbaka ökningen.

Utgifterna i staten ökar samtidigt kraftigt, framför allt för försvaret men även för rättsväsendet, kommunikationer samt hälso- och sjukvård. El- och gasstödet samt halverade priser i kollektivtrafiken bidrar också i viss mån. Sammantaget leder det till stora underskott i statens finansiella sparande.

"De stora underskotten gör att det strukturella sparandet kommer att avvika påtagligt från överskottsmålet i år och från balansmålet 2027, samtidigt som Maastrichtskulden ligger över skuldankaret. Därför finns det inget utrymme för ofinansierad finanspolitik 2027 enligt vår nuvarande prognos. Som vi har påpekat tidigare håller man sig inte till det finanspolitiska ramverket", säger Helena Kaplan, prognoschef på Statskontoret.

Till följd av de stora underskotten stiger Maastrichtskulden. I år når den 36,6 procent, vilket är över skuldankaret som är 35 procent. Även kommande år ligger skulden över skuldankaret, men inom toleransintervallet.

Prognoser

2026 2027

Budgetsaldo -165 -135

Off finans spar %/BNP -2,1 -1,2

Struktruellt spar %/BNP -1,5 -1,1

BNP (kalender korr) 2,5 2,0

Maastrichtskuld %/BNP 36,6 37,0

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt