STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Trots kriget i Ukraina står den svenska ekonomin stark och ekonomin går in i en mild högkonjunktur mot slutet av 2022.

Det sade Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl vid en pressträff på onsdagen där hon presenterade KI:s nya konjunkturprognos.

"Den svenska ekonomin står stark trots kriget", sade hon.

Trots en högre inflation i krigets spår går svensk ekonomi in i en mild högkonjunktur mot slutet av året och arbetslösheten fortsätter sjunka.

KI räknar med en BNP-tillväxt på 3,3 procent i år och 2,1 procent under 2023, vilket är nästan på tiondelen samma som i föregående prognos i december.

"Men det har hänt saker under ytan", påpekade Ylva Hedén Westerdahl.

Kriget påverkar svensk ekonomi framför allt genom högre priser, särskilt på energi och spannmål. Den svenska KPIF-inflationen väntas toppa på 6 procent och bli i genomsnitt över 5 procent i år.

"Det gör att vi får kraftigt fallande reallöner och hushållens köpkraft gröps ur", sade Ylva Hedén Westerdahl.

KI tänker sig dock att hushållen kommer att ta av sitt höga sparande under pandemin, vilket bidrar till att stötta konsumtionen.

BNP-tillväxten internationellt blir lägre än tidigare på grund av kriget och svensk export väntas växa svagare på grund av leveransproblem.

En motverkande faktor som håller uppe BNP-tillväxten är dock en ökad offentlig konsumtion, med ett ökat flyktingmottagande och utbyggnad av försvaret.

Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras framöver, med en ökad sysselsättning och sjunkande arbetslöshet. KI räknar med att arbetslösheten går ned till 6,7 procent 2023, då läget på arbetsmarknaden blir något ansträngt.

Ylva Hedén Westerdahl sade också att Riksbanken börjar höja i september.

"Den höga inflationen innebär att nollräntepolitiken är slut och Riksbanken inleder en serie räntehöjningar med start i september", sade hon.

KI räknar med en räntehöjning med 25 punkter i år och sedan två höjningar till under 2023.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt