STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Hotet om en hämnd mot dels västerländska bolag med fortsatt verksamhet i Ryssland och investerare med tillgångar som Moskva förbjudit dem från att sälja skrämmer flera av de länder i EU som fortsatt är tveksamma till att nyttja frysta ryska tillgångar för att ge lån till Ukraina, rapporterar Financial Times.

I förra veckan enades EU om att fortsätta hålla 210 miljarder euro i ryska tillgångar som till största delen ligger hos värdepappersförvar hos Euroclear i Belgien. EU planerar att använda dessa medel för att de kommande två åren dela ut ett lån värt 90 miljarder euro till Ukraina för att landet ska kunna försvara sig mot Rysslands invasionskrig samtidigt som Europas position i fredsförhandlingarna med Ryssland, som drivs av USA, stärks.

Ryssland har dock utlovat "hårdast möjliga svar" om dess tillgångar i EU används för att möjliggöra lån till Ukraina, vilket är att betrakta som ett hot mot särskilt Belgien, Italien och Österrike.

Västerländska bolag har tillgångar på motsvarande 127 miljarder dollar i Ryssland, enligt en sammanställning av Kyiv School of Economics Institute (KSE), och tidigare dispyter med väst har lett till att 32 bolags tillgångar frusits eller tagits över. Förlusterna från dessa åtgärder har uppgått till minst 57 miljarder dollar, enligt KSE. 1.900 utländska bolag har dragit sig tillbaka från eller skurit ner verksamheterna i Ryssland sedan invasionen för snart fyra år sedan, men fortsatt är över 2.300 aktiva i landet. Detta är dock inte enbart västerländska bolag, utan också exempelvis kinesiska.

Ryssland har redan inlett ett stämningsförfarande i en domstol i Moskva mot Euroclear. Dessutom har också en rad åtgärder vidtagits för att konfiskera västerländska tillgångar inuti Ryssland.

Belgiska regeringen har tagit för givet att Euroclear skulle bli det första offret i en ny vända av ryska hämndåtgärder, och motsvarande 17 miljarder euro av deras kunders tillgångar ligger frysta i Ryssland, enligt Financial Times källor. Vid sidan av Belgien, som alltså har Euroclear inom sin domän, är Italien och framför allt Österrike exponerade via de två storbankerna Reiffeisen och Unicredit, som fortsatt har stora verksamheter i Ryssland. Bankerna har genererat stora vinster i Ryssland, som dock är strandade och inte går att repatriera med anledning av ett förbud mot utdelning från det krigförande landet.

Utöver västerländska bolagsverksamheter så blir också en okänd summa västerländska investerarmedel som frysts av Moskva en väsentlig del av bilden. Obligationer och aktier har placerats på så kallade typ-C-konton som hålls under statlig kontroll sedan västländerna meddelade att ryska tillgångar värda motsvarande 300 miljarder dollar frysts i krigets tidigaste fas.

Sedan dess har det inte varit en självklarhet för investerare från enligt Ryssland "ovänliga länder" att varken kunna sälja sina tillgångar i landet eller fått del av utdelningar och kupongbetalningar. Medlen på typ-C-konton skulle nu kunna föras över rakt in i den ryska budgeten som en potentiell hämndåtgärd.

Många västerländska bolag har skrivit ned värdet på investeringarna men värdet på tillgångarna som nu finns på typ-C-konton i Ryssland har med största sannolikhet växt sedan kriget inleddes.

Enligt uttalanden från Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev, som inte tas upp i Financial Times artikel, så är värdet på Rysslands typ-C-konton uppgående till just motsvarande cirka 300 miljarder dollar. Det saknas dock officiell och transparent data för hur mycket det egentligen rör sig om. Ryska Sberbank uppskattade dock att aktieutdelning till ett värde av 787 miljarder rubel, motsvarande omkring 10 miljarder dollar, betalades in på typ-C-konton under 2024. En annan som har fått sina tillgångar placerade på typ-C-konton är det brittiska energibolaget BP, som är storägare i den ryska oljejätten Rosneft med en andel om 20 procent.

"Det här är ett äss i Moskvas rockärm. Om Europa agerar på Rysslands tillgångar så kan Ryssland bara föra över medel från typ-C-konton till budgeten. Det är en källa till direkta intäkter samtidigt som landet går med underskott och har stora utgifter för försvaret. Ett sånt drag visar att Ryssland förbereder sig för att ta öga för öga och olikt Europa kan Kreml göra det här snabbt utan att fastna i domstolsförhandlingar", sade Alexandra Proponenko, som arbetade vid ryska centralbanken mellan 2017 och tidigt 2022 och nu verkar vid tankesmedjan Carnegie Russia Eurasia Center.

Under torsdagen inleds EU:s toppmöte i Bryssel, där beslut ska fattas rörande om de ryska tillgångarna ska användas för att hålla Ukraina solvent under de kommande två åren. Belgien har fortsatt en kritisk hållning till idén om att använda ryska medel som frusits i landet som säkerhet mot de lån som ska ges Ukraina, med hänvisning till risken för hämnd. Den belgiske premiärministern Bart de Wever har krävt fullständiga finansiella och juridiska garantier för att övriga 26 EU-länder backar upp Belgien för att dela risken. Flera av de andra EU-ländernas regeringar har dock sagt att det är en omöjlighet.

Joakim Rönning +46 8 5191 7930

Nyhetsbyrån Direkt