Academedia har tidigare arbetat med offentligfinansierad service som arbetsförmedling och vuxenutbildning men efter ett par förvärv förra året så är friskolor den tunga pjäsen i arsenalen. Koncernen särredovisar inte sina verksamheter men grovt uppskattat svarar friskolorna för 60-70 procent av årets intäkter och för ännu mera av vinsten. Academedias skolor är nämligen riktigt lönsamma. Ser man till de två enheter som köptes i fjol, NTI och Ljud & Bildskolan, så omsatte de tillsammans 393 Mkr med 56 Mkr i resultat under 2007. Marginalen var alltså 14,3 procent vilket får sägas vara en fin siffra för en kapitalsnål tjänsteverksamhet.

Skolorna hyr sina lokaler och investeringarna i utrustning/skolmaterial är måttliga jämfört med exempelvis de noterade konsultbolagen. Academedia behöver endast ett operativt kapital på runt 15-20 Mkr exklusive goodwill för att driva runt en omsättning över 600 Mkr, med 12-13 procents marginal. Samtidigt är intäkterna i form av skolpengen förutsägbara, förskottsinbetalade och hyggligt konjunkturoberoende. Lönsamhetspotentialen för den som vet hur man startar och driver skolor effektivt borde vara mycket god.   

Samtidigt är skolan en politiskt styrd verksamhet med allt vad det innebär. På den politiska vänsterkanten står inte vinstdrivande friskolor högt i kurs. Nidbilden är att de lockar eleverna med hobbybetonade kurser och reklam i stil med "skateboard på schemat", anställer billiga obehöriga lärare och på olika vis undviker "dyra" elever i behov av särskilt stöd. Fast frågar man Academedia så hänger lönsamheten snarare på att hitta rätt folk som skolchefer och vd Marcus Strömberg förnekar bestämt att friskolor skulle rata elever som kräver extra stöd som elevassistenter, läshjälpmedel med mera. Debatten om vinsten i skolan lär fortsätta. Det ter sig självklart att de vinstdrivande skolorna använder sig av lågbudgetlösningar som lunchkuponger istället för att erbjuda egen skollunch och skickar eleverna till de kommunala biblioteken istället för att bygga upp ett egna.

Men om elevtillströmningen är bra borde kvaliteten i undervisningen inte vara något jätteproblem. Den stora kostnadsfördelen relativt de kommunala skolorna, vars kostnader vägleder beräkningen av skolpengen, borde vara lokalerna. Hur många kommunala skolor sitter inte i överdimensionerade fastigheter i bästa läge och betalar dyr hyra? Pengar som inte sällan går tillbaka till kommunen via det kommunala fastighetsbolaget.

Kritiken mot vinsterna i skolan ska tas på allvar eftersom den kan leda till hårdare centralstyrning framöver, vilket det finns starka tendenser till i den nu aktuella gymnasieutredningen. Men i grund och botten är friskolorna alltför etablerade för att de på allvar ska motas bort. Cirka 17 procent av landets gymnasieelever går i en.

Men åter till Academedia. Efter fjolårets förvärv har företaget startat en aggressiv kampanj för organisk tillväxt. Planen är att rulla ut fyra "skolkoncept" i form av NTI-Gymnasiet (teknikutbildningar), Mikael Elias Teoretiska Gymnasium (studieförberedande), Ljud & Bildskolan (profilering mot spelutveckling, arkitektur med mera) samt Drottning Blankas Gymnasieskola (profilering mot turism, spa, fitness inredningsdesign med mera).

Till hösten startas fem nya skolor och inför höstterminen 2009 har Academedia tillstånd att öppna 18 till. Ansökningar om ytterligare nya skolor och nya program på de befintliga ligger dessutom inne hos Skolverket. Ser man till höstterminen 2008 så har expansionen fallit väl ut. Eleverna har strömmat till Academedias skolor, framför allt de teoretiska utbildningarna. 2200 nya elever börjar till hösten vilket innebär att 5000 gymnasieelever studerar hos Academedia då. Det är en ökning med 30 procent på ett år. Tillväxten kan ske utan avkall på lönsamheten eftersom merparten av de nya eleverna fyller tomma bänkar i de nyöppnade skolorna.

På lite sikt kan man känna oro för att bolaget gasar för hårt. Academedia har satsat helt på gymnasiet där årskullarna toppar just nu för att sedan börja falla. På många håll talas det redan nu om en kraftig överetablering av friskolor, exempelvis i Uppsala. Dessutom hänger en stundade gymnasiereform över branschen som ett moln. Möjligheterna till lokala profileringar, som många friskolor haft som konkurrensmedel, kringskärs. Förslaget är riktat mot tramsiga hobbykurser men kan slå bredare. Hur det drabbar Academedias Ljud & Bildskolan och Drottning Blanka återstår att se. Academedias fokusering på gymnasieskolan är alltså inte utan risk, även om det är där den stora lönsamhetspotentialen finns tack vare att äldre elever är mer självgående än yngre.

I år lär dock inte mycket märkas av eventuella problem. Academedia spår att omsättningen hamnar på drygt 600 Mkr och rörelseresultatet troligen över tidigare prognosspannet 75-85 Mkr. Rörelsemarginalen ska i så fall öka från fjolårets notering på knappt 10 procent till 12-13, vilket speglar att de nystartade gymnasieskolorna börjar fyllas med elever. Drar man bort räntor på nettoskulden (122 Mkr) och schablonskatt så hamnar p/e-talet på 11. Inte så väldigt dyrt givet nuvarande tillväxt. Academedia har dessutom förlustavdrag som ökar den utdelningsbara vinsten. Aktien känns köpvärd runt nuvarande nivå på 100 kronor.

Det som är trist är att den är svårhandlad på grund av att storägarna sitter och håller på cirka 80 procent. Bakgrunden är att Bure efter ett nobbat bud blivit så dominerande ägare att spridningskraven inte uppfylls. Aktien noteras därför på börsens Obs-lista.  Troligen kommer aktien noteras på någon av de mindre listorna framöver om det inte blir affär med Bure dessförinnan vill säga. Vårt råd blir hur som helst att köpa nu.