Senast vi granskade läkemedelsföretaget Astrazeneca var i början av juli då bolaget hade köpt in sig i diabetesbolaget Amylin tillsammans med amerikanska Bristol Meyers Squibb. Vi konstaterade då att förvärvet knappast var lösningen på den intäktskollaps som aktiemarknaden oroade sig för. Vi upprepade då en tidigare säljrekommendation.

Trots att förvärvet väntades ha en viss negativ effekt på Astrazenecas vinst 2012 och 2013 hävdade bolaget att det inte skulle påverka den generösa utdelnings- och återköpsregimen.

Det dröjde dock inte mer än tre månader innan bolagets nye vd Pascal Soriot meddelade att återköpsprogrammet omedelbart skulle läggas på is. Av planerade aktieåterköp för totalt 4,5 miljarder kronor hann koncernens finansavdelning sätta sprätt på lite drygt hälften innan Soirot fick med sig styrelsen på att hålla hårdare i pengarna.

När bokslutet för fjolåret nu har presenterats visar det sig att helårsvinsten i kärnverksamheten uppgick till 6,41 dollar per aktie. Det var en minskning med 9 procent i fasta valutakurser men ändå något över bolagets tidigare prognos på 6,00-6,30 dollar per aktie. Hela den positiva avvikelsen förkaras dock av en skatteeffekt.

Att vi ännu inte ser någon lindring i intäktsfallet står definitivt klart efter bokslutsrapporten. Under fjolårets sista kvartal föll intäkterna 15 procent. Hjärt/kärlmedicinen Brilinta, som tippats bli företagets nya storsäljare, har inte alls kommit igång så som marknaden hade hoppats på trots bred lansering globalt.

Vår inställning till Astrazeneca har varit att det i pincip bara varit den rundhänta utdelnings- och återköpsregimen som har vägt i den positiva vågskålen. I höstas skrotades alltså återköpen och nu kommer nya nedslående signaler kring utdelningen.

Bolaget prognos för innevarande år är att försäljningen ska minska med "medelhöga till höga ensiffriga tal i konstant valuta" samtidigt som vinsten per aktie i kärnverksamheten väntas "sjunka signifikant mer än försäljningen 2013."

Det här är klart svagare än vad som låg i aktiemarknadens förväntningar och det spiller över negativt på bolagets möjligheter att hålla sina kvarvarande anhängare glada genom fortsatta kapitalutskiftningar.

Den tidigare utdelningspolicyn som stipulerade att halva nettovinsten skulle delas ut till ägarna ersätts nu med en rörlig utdelningspolicy. Om det nu överhuvudtaget kan kallas policy. För att vara riktigt tydligt om att sötebrödsdagarna är över påtalar också Astrazeneca att det inte blir något nytt återköpsprogram i år.

Koncernens bekymmer bottnar i en gammal portfölj där läkemedel efter läkemedel förlorar sitt patent och utsätts för kraftfull konkurrens från generika, lågpriskopior. Det strategiska motmedlet har under en längre tid varit förvärv. Pascal Soriot håller alltjämt dörren öppen för nya förvärv och det är med största sannolikhet därför bolaget blivit radikalt mindre villig att dela ut pengar till aktieägarna.

Problemet är dock att Astrazeneca alltså inte lyckats övertyga aktiemarknaden med de förvärv vi sett senare år. Dessutom är inte bolaget ensamt i den patentstrategiska malströmmen. Andra stora läkemedelsföretag med likartade problem söker ungefär likadana lösningar vilket leder till stigande prislappar på förvärven.

Om vi var negativa till Astrazeneca i somras, när framtiden faktiskt såg mindre svag ut samtidigt som utdelnings- och återköpsregimen var intakt, så har vi knappast blivit mer positiva idag. För verksamhetsåret 2012 delar bolaget ut 2,80 dollar per aktie, vilket motsvarar 17,80 kronor på dagens växelkurs.

På aktiekursen 300 kronor talar vi således om en historisk kupong på 5,9 procent. Före bokslutet väntade sig aktiemarknaden att den här utdelningsnivån skulle bestå åtminstone in 2015, vilket ju vore attraktivt i dagens lågräntemiljö.

Men med de signaler vi fått i bokslutet får vi nog kallt räkna med att utdelningsprognoserna kommer att slaktas. Företagets vaga, så kallade flexibla, utdelningspolicy betyder att den enda egentliga attraktionsfaktorn i aktien försvagas.