Insplanet säljer försäkringar på komission via internet och telefon, oftast med låg pris som argument. Affärsidén är att hitta och jämföra försäkringar samt rådgiva kunderna inom sak- och personförsäkringar, framförallt gällande bil och boende. Just nu har Insplanets kunder tecknat 148 400 försäkringar med en premievolym på 473 Mkr, vilket motsvarar ungefär 1,2 procent av totalmarknaden för konsumentrelaterad skadeförsäkring. Förutom att Insplanet får en försäljningsprovision vid nyteckning (i genomsnitt 10 procent av premien) så får man i normalfallet även en ersättning varje gång en försäkring förnyas. De här beståndsersättningarna medför nästan inga extra kostnader. Ambitionen är att nyförsäljningen ska öka snabbare än kostnadsmassan och ovanpå det kommer som sagt eventuella ökningar av beståndsersättningar.

I takt med att konsumenter ökar användningen av internet till att hitta och jämföra försäkringar, ökar också transparensen. Insplanet gynnas av denna trend, vilket framförallt syns i de ständigt ökade internetförfrågningarna bolaget får. Ifjol ökade antalet internetförfrågningar med 32 procent till cirka 265 000 stycken. Hittills i år uppgår den siffran till 91 400 stycken (69 200), också det en ökning med 32 procent. Kombinationen med internets öppenhet och den personliga rådgivningen har gjort bolaget till ett populärt företag att vända sig till för den som haft svårt att välja rätt i försäkringsdjungeln. Tillväxten på intäktssidan har legat på i genomsnitt en bit över 50 procent årligen de senaste fem åren och idag omsätter Insplanet 52 Mkr på rullande tolvmånaders basis. 94 procent av intäkterna kommer från försäkringsförmedlingen, resten är konsult- och marknadsföringintäkter. 

Fjolåret får dock ses som ett misslyckande. Intäkterna slutade på 53,4 Mkr (51,8), vilket är en blygsam ökning med 3 procent jämfört med året innan. Den främsta orsaken är en felbedömning kring kundförluster hänförliga till framförallt 2007, som uppdagades i januari i år. Detta ledde till en nedskrivning av kundfordringar på 8,7 Mkr, motsvarande försäkringspremier på drygt 90 Mkr. En väldigt hög siffra för Insplanet således. Vad gick snett? Bolagets intäktsmodell baseras som sagt på att man erhåller en löpande ersättning på det aktiva försäkringsbestånd som förmedlats av Insplanets säljare och internet.

Vid nyteckning av en försäkring intäktsförs första årets provision med avdrag för förväntade kundförluster, medan beståndsersättningarna bokförs när de kommer in på kontot löpande under året. De förväntade kundförlusterna uppstår antingen genom att slutkunden aldrig betalar in en premie för tecknad försäkring eller att den aktuella försäkringen upphör i förtid under det första året på grund av förändrat försäkringsbehov. Det kan handla om att kunden säljer bilen eller flyttar till en annan ort med ändrade försäkringskriterier som följd.

Mycket kan dyka upp under det första året innan Insplanet får pengarna insatta på kontot och avvikelser mot bedömda kundförluster kan därför alltid inträffa. Enligt Vd Daniel Soussan har det funnits brister i avstämningen mellan Insplanet och försäkringsbolagen, men att den stora nedskrivningen är en engångsföreetelse.

En förklaring till att kunder hoppat av försäkringar har att göra med den allt agressivare konkurrensen från de fyra största försäkringsbolagen Trygghansa, IF, Folksam och Länsförsäkringar, som Insplanet i dagsläget inte har avtal med. Dessa fyra har 85 procent av marknaden i Sverige och har på senare tid visat tendenser till att gå ner i pris för att matcha de mindre bolagens erbjudanden, som förmedlats av Insplanet. Detta har medfört att många kunder använt Insplanet som informationskälla för att pressa sina "egna" försäkringsbolag, vilket inte genererar några pengar till bolaget. Därför presenterar nu Insplanet även online-priser för de bolag man inte har avtal med, i hopp om att öka transparensen och därmed gynnas av en högre internet-penetration.   

Intäkterna under det första kvartalet uppgick till 12,9 Mkr (14), med ett rörelseresultat på 2,1 Mkr (1,7). Den nytecknade premievolymen föll med nästan 15 procent till 63 Mkr (74), vilket är något oroväckande. Antalet tecknade försäkringar minskade med 7 procent till 18 500 stycken (19 800). Orsaken är enligt vd Daniel Soussan att bolaget inte kunnat möta den starka utvecklingen av antalet internetförfrågningar, på grund av underbemanning i försäljningsorganisationen.

Insplanet är fortfarande extremt beroende av en stark säljkultur, men med tiden borde stabiliteten och slagtåligheten öka. Arbetet med att öka antalet medarbetare började under det första kvartalet och pågår för fullt just nu, vilket borde ge en högre avslutsfrekvens på internetförfrågningarna från andra kvartalet och framåt.

I grund och botten har Insplanet en fin affärsmodell och ett konkurrenskraftigt erbjudande inom kärnområdet privata sakförsäkringar. Det som har hänt på senare tid är att tillväxtvärderingen fått sig en snyting. Tillväxten kan åter få fart igen om Insplanet lyckas fånga upp en högre grad av förfrågningarna som växer starkt och genom att sälja fler försäkringar per kund. Samtidigt kan man inte göra detta utan att utöka säljkåren, vilket medför ökade kostnader i det korta perspektivet.

Mot detta står de ökade beståndsersättningarna, som möjliggör för högre marginaler på lite sikt. Rörelsemarginalen har annars levt sitt eget liv. För fem år sedan låg denna på 5 procent, för att år 2006 uppgå till 26 procent. Ifjol mer än halverades resultatet på rörelsenivå till 5,9 Mkr (13,5), vilket gav en marginal på 11 procent.

Insplanets tidigare mål om att växa med 25-35 procent, men en rörelsemarginal på 30-40 procent känns avlägsna nu. I bästa fall tror BV att omsättningen kan landa någonstans runt 60 Mkr i år, med en förbättrad rörelsemarginal på kanske 15 procent. Detta ger isåfall en vinst per aktie på 55 öre, och ett kassajusterat p/e-tal på 15 ungefär. Värderingen lämnar fortfarande inga utrymmen för bakslag framöver och det finns ingen garanti för att man ska slippa sådana under 2008. Man ska nog avvakta med Insplanet tills bolaget bevisat att man är på rätt spår igen.