Guld har alltid varit en viktig del av väldens finansiella system. Tidigare hade västvärlden ett valutasystem som hette guldmyntfoten, där valutans värde kopplades till en viss mängd guld. Under mellankrigstiden försvann guldmyntfoten som system. Sverige tog bort den 1931.

Efter andra världskriget återkom den i en ny form, Bretton Woods-systemet, där den amerikanska dollarn var kopplad till guld och alla andra valutor var kopplade till dollarn. I början av 1970-talet försvann även det systemet.

Men trots att guldet inte längre är en del av något valutasystem är det en viktig investering. Många länder har guld som en del av statskassan. De senaste åren har dock länder börjat sälja av delar av sin guldreserv. Det har satt press på guldpriset. Från tidigt 1980-tal till i mitten av 1990-talet låg guldpriset på cirka 400 USD/Troy Ounce, ett troy ounce är drygt 31,1 gram. Från 1996 föll priset från 400 till cirka 250 USD/Troy Ounce.

Sedan dess har priset stadigt stigit, och bara det senaste året har det stigit med cirka 40 procent. Uppgången beror på flera faktorer bland annat en fallande dollar, inflationsoro och en fallande börs. Historiskt finns  en stark koppling mellan en svag amerikansk dollar och ett högt guldpris. Nästan lika tydlig är kopplingen mellan guldpriset och inflationen. Guld anses av många som ett inflationsskydd. Det finns också en koppling mellan börsen och guldpriset, även om den inte har varit lika stark historiskt som de två andra parametrarna. Då börsen gått ned har guldet stigit.

Den senaste tidens kraftiga uppgång i guldpriset kan förklaras med att alla tre parametrarna har inträffat samtidigt. Den amerikanska dollarn har försvagats kraftigt mot andra valutor, inflationen har stigit både i USA och i Europa och dessutom har börsen varit väldigt orolig. Mot den bakgrunden har många sett guld som en trygg investering. För en månad sedan gick priset över den magiska 1 000 dollargränsen.

Den senaste tiden har dock priset fluktuerat kraftigt och ligger idag kring 850 dollar. En anledning är att fler investerare ser ett slut på finanskrisen och är inte lika oroliga längre. En annan är att dollarns försvagning kanske har nått botten, eller att fallet åtminstone har avtagit. Det har också kommit signaler om att den amerikanska centralbanken, Fed, inte kommer att sänka sin styrränta i lika stor omfattning framöver. Dessutom har den Europeiska centralbanken deklarerat att räntan inte kommer att sänkas.

Det är tre argument för att guldpriset kanske har sett sina bästa dagar för denna gång. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är den ökade värdepapperiseringen som har skett de senaste åren. Som för så många andra råvaror finns det idag en mängd olika värdepapper som speglar utvecklingen för guldpriset. Och det är svårt att veta hur stor del av efterfrågan som är finansiell, och hur stor del som fysisk. Ju större andel som är finansiellt betingad, desto större är risken.

Men det finns faktorer som talar för guldet. Den växande medelklassen i tillväxtmarknaderna är en ny stor målgrupp för guldsmycken. Enligt Black Rock har guldproduktionen legat stilla sedan 2001, vilket gör att en ökad efterfråga inte matchas av utbudet.

Placera Nu rekommenderar fondsparare att vara dra ned avkastningsförväntningarna på placeringar i guldfonder.