Kistabaserade Proact befann sig länge i en turn-around-fas. Trots en hög marknadstillväxt ökade bolagets försäljning relativt beskedligt under många år. 2003-2005 var tuffa år med stora förluster, men de senaste två åren har man visat vinster. Mycket talar för att 2008 också kommer att bli ett vinstgivande år. Omsättningen för de första tre månaderna uppgick till 238 mkr vilket är en ökning med 15 procent, varav det mesta var organisk tillväxt.

Proact är specialist på att hantera, säkerställa och lagra stora volymer av affärskritisk information. Bolaget säljer arkivsystem, serverdatorer och annat som utgör själva infrastrukturen för byråkratiseringen. Affärsidén ligger rätt i tiden med tanke på informationstillväxten i företag och förvaltningar. Regulatoriska krav medför ett ökat behov av att spara och kontrollera information. Ett tydligt exempel är att alla operatörer i EU-länderna nu måste spara loggarna från telefonsamtal, sms och e-post, enligt den nya Trafikdatalagen.

Marknaden för lösningar inom lagring och arkivering väntas växa med 5-6 procent per år under den närmaste tiden. Inom ramen för den tillväxten finns det emellertid områden som har högre tillväxt. Dessa är ofta kopplade till mjukvara och tjänster för att hantera den allt större mängd data som skapas i alla organisationer och företag. Ett exempel kan vara backup-rutiner och lagring av affärskritisk information för företag med enorma mängder kunddata.

Av Proacts totala intäkter utgör cirka 30 procent kontrakterade intäkter för drift och support. Dessa avtal löper som regel över tre år vilket ger stabilitet i intäktsströmmarna. I själva systemförsäljningen, som svarade för 60 procent av Proacts intäkter på 865 Mkr förra året (757), är lönsamheten inte mycket att hurra för. Det som kunderna betalar Proact för är de skräddarsydda helhetslösningarna med produkter för olika företag, med bland annat installation, support och drift av systemen.

Ifjol slutade rörelsemarginalen på 4,6 procent (2,3), klart högre än tioårssnittet på cirka 0,5 procent. I ljuset av detta får bolagets marginalmål på 5-7 procent ses som väldigt ambitiöst. Det är samtidigt svårare att lyfta marginalen från 4 till 7 procent än från noll till 3 procent eftersom det huvudsakligen måste ske på annat vis än genom kostnadsjakt. Samtidigt ökar systemförsäljningen snabbare än vad tjänsteförsäljningen gör, vilket talar emot långsiktiga marginalförbättringar.

Ledningens mål är att bredda verksamheten geografiskt. Ett första steg har tagits genom att etablera ett dotterbolag i Nederländerna. Marknaden i Nederländerna bedöms vara större än den svenska och norska marknaden tillsammans och ska kunna bearbetas från ett enda kontor. I februari köptes även programvaruleverantören Xperion i Norge, med en omsättning på cirka 23 Mkr 2007.

Proact är generalagent för franska Bull, som är en av leverantörerna som tecknat ramavtal med den svenska statliga myndigheten Verva för leverans av servrar, lagring och tjänster. Det totala värdet på ramavtalet uppskattas till 2,4 miljarder kronor enligt Proact, som bedömer möjligheterna att ta en stor del av avtalet som goda. På senare tid har flera affärer gjorts under Verva-avtalet. 

Proact har en stark balansräkning och har lagt en del av nettokassan (nu 56 Mkr) på att köpa tillbaka egna aktier. Samtidigt har en del insiders varit aktiva på köpsidan den senaste tiden. Givet marknadsförutsättningarna och den ökade efterfrågan på bolagets tjänster bedömer vi att omsättningen i år växer med 12 procent, vilket är något över målet på 10 procent.

Med en marginal på drygt 5 procent torde då Proact tjäna 3,30 kronor per aktie i år. Till dagskurs 40 kronor ger det p/e 12. Den högre graden av byråkratisering i näringsliv och förvaltning till trots är p/e 12 inte billigt för ett tjänsteföretag med bräcklig historik. Tvärtom, det är en liten premie jämfört med IT-sektorn som i genomsnitt handlas till p/e 9-10. Ingen brådska med att köpa Proact alltså.