På fondtopplistorna den senaste tiden har det dykt upp fonder med det mindre blygsamma namnen Superfund. Många undrar om man verkligen kan heta Superfund, framför allt i det lutheranska Sverige där jantelagen härskar.

Men i Österrike har man inte den inställningen. Det är där som Superfund kommer ifrån. Bolaget grundades av Christian Baha och Christian Halper. Men redan 1991 träffades de båda och utvecklade ett innovativt program för teknisk analys för österrikiska kunder. Den programvaran utgjorde grunden till Österrikes första lågprismäklartjänst 1994.

Året därpå startade de Superfund Investment Group som idag förvaltar över 11 miljarder kronor, och finns representerade i cirka 20 länder runt om i världen.

I Sverige är Kamran Ghalitschi ansvarig och här säljs tre olika hedgefonder, eller strategier som Superfund kallar det. De olika fonderna, eller strategierna går att få i tre olika valutor. Förutom Euro och USA kan man investera i fonder som har guld som basvaluta. Det uppnås genom att fondens likvida medel säkras mot guldpriset.

Superfund A Euro Sicav Superfund A USD Sicav Superfund Gold A

Superfund B Euro Sicav Superfund B USD Sicav Superfund Gold B

Superfund C Euro Sicav Superfund C USD Sicav

Skillnaden mellan de olika fonderna eller strategierna är risknivån. Fonderna som benämns som A är de minst riskfyllda medan de som benämns med C förvaltas mest aggressivt, och B-klassen hamnar mittemellan. Superfund Gold C finns inte, och det beror på att bolaget anser att den mest aggressiva strategin inte behövs då guldpriset i sig innebär en extra risk.

För samtliga fonder gäller samma underliggande strategi, vilken är att investerar i terminer i råvaror, räntor, valutor och aktiemarknader. Uppenbart har strategin varit framgångsrik, annars hade inte fonderna hamnat på olika topplistor, eller attraherat så mycket kapital. Guldklassen har stigit med mellan 7 och 11 procent i år, vilket är betydligt bättre än, till exempel globala aktiefonder som har fallit med nästan 15 procent.

Men i ett längre perspektiv är inte avkastningen lika entydig. Placera Nu anser att de som funderar på att investera i någon av fonderna inte ska tro på Superfunds extremt goda historiska avkastning. De fonder som har funnits längst och uppvisar superavkastning är sedan länge stänga. De fonder som är öppna idag kan inte alls uppvisa lika god historisk avkastning. Superfund A Euro som startade i november 2004 har bara stigit med drygt 5 procent, och den mer aggressiva C-strategin har stigit med 10 procent.

Dessutom är risken hög. De senaste tre åren ligger risken i genomsnitt på 27 procentenheter. Det kan jämföras med medelrisken för alla hedgefonder som ligger på brukar ligga på under 10 procentenheter.

Avgifterna är också något i hästväg. Det fasta förvaltningsarvodet ligger på konkurrenskraftiga 1 procent, men sedan tar de ut mellan 25 och 30 procent av den positiva avkastningen i prestationsbaserat arvodet. De som inte äger fondandelarna mer än ett år straffas med en säljavgift på 2 procent. Utöver det tillkommer 5 procent per år för något som de kallar trading administrator fee, 2 procent, och trading advisor fee, 3 procent.

Därför blir det svårt att rekommendera en placering till de som inte är extremt riskbenägna.