Av de 15 senaste kvartalsrapporterna har SEB slagit analytikernas genomsnittliga förväntningar hela 14 gånger. Den senaste som kom på måndagen var inget undantag med ett rörelseresultat som toppade förhandstipsen med 19 procent och skickade upp A-aktien till den högsta nivån sedan april 2008.

Kostnaderna låg oförändrade jämfört med föregående kvartal och 3 procent lägre jämfört med andra kvartalet i fjol. Banken slår sig för bröstet över de lägre kostnaderna, trots högre intäkter, vilket naturligtvis förbättrar resultatet från bägge ändarna.

Kvalitetsposterna ränte- och provisionsnetto översteg såväl motsvarande kvartal i fjol som analytikernas förväntningar på det aktuella kvartalet.

Det så kallade K/I-talet, relationen mellan kostnader och intäkter, sjönk till 52 procent från 59 procent under det första kvartalet i år och 58 procent motsvarande kvartal i fjol. Det är ett tydligt mått på att banken verkligen börjat lyfta lönsamheten. Men det finns mer att göra på den punkten; det är fortfarande en högre nivå än vad samtliga övriga storbanker presterade under första kvartalet i år.

Banken har haft ränteutvecklingen emot sig under perioden och bakom intäktslyftet döljer sig i första hand högre volymer. Högst sannolikt har bankens anställda förmått kunderna att parkera sitt kapital i dyra produkter, vilket förklarar den stora positiva avvikelsen på exempelvis provisionsnettot inom kontorsrörelsen.

Eller som SEB uttrycker sig i rapporten: "Kontorsrörelsens starka resultat drevs främst av ett starkt räntenetto samt det fortsatta arbetet med att utvidga affärerna med de befintliga kunderna." Av signalerna att döma från vd Annika Falkengren är blåslampan fortfarande på för att kränga ännu hårdare framöver.

När vi senast granskade SEB konstaterade vi att värderingen visserligen var attraktiv men att det fanns frågetecken kring både volymutvecklingen och kostnadsjakten.

Det var ett fortsatt frågetecken i årets första kvartalsrapport men nu ett halvår senare ser det onekligen bättre ut. Om banken kan försvara vunnen volymterräng liksom bibehålla den lägre kostnadsnivån så kan vi förvänta oss inte bara stigande vinstprognoser utan också en högre värdering framgent.

Bankens mål är att hålla kostnaderna under 22,5 miljarder kronor i år. Givet aktiemarknadens förväntningar på årets intäkter, som de såg ut före måndagens kvartalsrapport, skulle det innebära att K/I-talet blir högst 56,5 procent i år.

Extrapolerar vi utvecklingen hittills i år på både kostnads- och intäktssidan talar vi om en K/I-relation strax över 55 procent för 2013. Tror vi istället att andra kvartalet markerar ett trendskifte nedåt så blir kvoten ännu lägre - men fortfarande väl över 50 procent.

Enligt SME Direkts prognossammanställning, som bilden alltså såg ut före rapporten, väntades SEB göra en helårsvinst på 5,85 kronor per aktie i år. Med facit över första halvåret betyder det att banken behöver dra in i snitt 1,37 kronor i vinst per aktie för varje återstående kvartal.

Tredje kvartalet är säsongsmässigt normalt lite svagare och fjärde kvartalet lite starkare, men med tilltro till bankens kostnadsmål och frånvaron av en ny makroekonomisk chock därute har vi fullt förtroende för att det kan infrias. Mer därtill, årets vinstprognos kan justeras upp mot 6,10 kronor per aktie på basis av rapporten.

I det läget handlas aktien till strax över 11,5 gånger årets vinstprognos. Det är inte billigt i ett historiskt perspektiv men i skrivande stund den lägsta i sin den fyrhövdade svenska storbanksklassen.

Kärnprimärkapitalrelationen, ett mått på hur mycket primärkapital (eget kapital justerat för exempelvis föreslagna utdelningar och goodwill)  banken har i relation till de riskvägda tillgångarna, uppgick till 16,1 procent enligt Basel II och till 14,2 enligt Basel III-reglementet. Det talar för fortsatt utdelningsutrymme, som dessutom stiger med stigande vinster.

Det som dock komplicerar bilden av bankerna är att deras aktier i högre grad än andra branscher påverkas av riskviljan i marknaden. Det slår även indirekt på intjäningen genom att sjunkande riskvilja  leder till minskad kundaktivitet. Tittar vi över en tioårsperiod ser vi ett ganska klart negativt samband mellan riskpremien och SEB:s aktiekurs.

Den relativt starka negativa samvariationen är ett branschfenomen men särskilt uttalad i SEB och Swedbank. Eller uttryckt på svenska: Det är i de här två aktierna vi brukar se de största positiva reaktionerna på en mer optimistisk finansmarknad, och tvärtom de största negativa reaktionerna på en mer pessimistisk marknad.

Som framgick av vår senaste marknadsstrategi i börjanav juli blev vi mer positiva till aktier och såg utrymme för en starkare börs i takt med att vårens två primära oroshärdar, amerikanska kvantitativa lättnader och kinesisk tillväxt, mildrades. En sådan utveckling talar för banker.

Lägger vi därtill utrymmet för höjda vinstprognoser i SEB som resulterar i en för branschen relativt sett låg värdering och stigande förtroende för bankens kostnadsmål så blir det svårt att inte höja rekommendationen på aktien från neutral till köp.

Men som framgår är SEB ett mer riskfyllt bet än exempelvis Nordea och Handelsbanken. Försämras konjunkturen så faller riskviljan i marknaden. Då sjunker kundaktiviteten och bankaktier som SEB:s tar mer eller mindre automatiskt stryk.