För inte så många år sedan var SEB Asset Selection fonden på allas läppar. Det var under finanskrisen som den trotsade börsens tyngdlagar och levererade avkastningssiffror som fick spararna att öppna plånböckerna.

Det började redan under 2007 då den ansvarige förvaltaren, Hans-Olov Bornemann, och hans team levererade nästan 9 procent i avkastning, samtidigt som världsindex bara steg 3 procent. Men det var under 2008 som SEB Asset Selection slog igenom med full kraft. Världens börser rasade nästan 30 procent, men fonden steg med drygt 25 procent. Under 2008 lanserades också varianter av fonden. Vi fick se en ny lite mer försiktig variant, SEB Asset Selection Defensiv.

Kunderna flockades kring fonderna som fick se kapitalet öka från 7 miljarder till 17 miljarder under 2008 genom insättningar och avkastning. Hemligheten bakom den fantastiska avkastningen var matematiska kvantmodeller som bestämde hur kapitalet skulle allokeras mellan fem olika tillgångsklasser: Aktier, långa och korta räntepapper, valutor och råvaror. Det var under den här tiden som kvantfonderna hade sin storhetstid.

Men när aktiemarknaderna vände i mars 2009 hängde inte Hans-Olov Bornemanns kvantmodeller med. Placera.nu och många andra hade förväntat sig att förvaltarteamet skulle kunna kalibrera om modellerna. Men kunderna hade inte börjat tvivla ¿ ännu. I början av 2009 uppgick det totala kapitalet till nästan 18,5 miljarder kronor.

SEB hade också stora planer och under 2009 lanserades en mer aggressiv variant, SEB Asset Selection Opportunistic. Nu täckte SEB Asset Selection fonderna nästan hela registret, tre olika fonder med olika risknivåer i sju olika valutaklasser. Kanske detta borde ha varit en varningsklocka, men samtidigt är det vanligt att stora internationella fondbolag har liknande upplägg.

Sedan dess har det gått utför. Faktum är att huvudfonden SEB Asset Selection har fallit med 2,5 procent sedan i början av 2009. Samtidigt har världsindex stigit med över 20 procent.  Ännu sämre har det gått för SEB Asset Selection Defensiv som har backat drygt 2 procent, medan den offensiva har fallit med knappt 1,5 procent.

Placera.nu höjde varningsflagg för SEB Asset Selection i juli 2009 och i februari 2010 tyckte vi att förtroendet hade förbrukats helt och vi satte rekommendationen sälj.

Kunderna har också börjat tvivla och kapitalet har minskat stadigt sedan toppen i februari 2009. Då uppgick det till 18,5 miljarder men har fallit med cirka 30 procent till dagens nivå på drygt 12,5 miljarder.

Men fondera är fortfarande riktiga kassakossor för SEB, och de drar in cirka 100 miljoner per år i fast avgift. Så det är inte konstigt att både SEB och förvaltningsteamet har jobbat hårt det senast åren med att få rätsida på fonden och förvaltningen.

Nu har de annonserat förändringarna som ska stoppa kundflykten och öka avkastningen är det tänkt. Medicinen är att öka flexibiliteten i förvaltningen. SEB Asset Allocationfonderna är hedgefonder som både tar långa och korta positioner. Långa positioner stiger i värde när den underliggande marknaden stiger, och korta positioner stiger i värde när den underliggande marknaden faller. Summan av de långa och korta positionerna kallas nettoexponeringen. Den tillåts nu alltså öka.

För aktier tillåts nu nettoexponeringen variera mellan +/-80 procent från tidigare +/-67 procent. Valutaexponeringen tillåts variera mellan +/‐150 procent från tidigare +/‐135 procent. Motsvarande siffra för obligationsplaceringarna är mellan +/‐350 procent från tidigare +/‐250 procent. För korta ränteplaceringar tillåts nettoexponeringen variera mellan +/‐850 procent från tidigare +/‐750 procent. Nettoexponeringen i råvaruindex ändras inte utan ligger kvar på +/‐40 procent.

Detta gäller den vanliga SEB Asset Allocation. För SEB Asset Selection Defensive tillåts hälften så stora nettoexponeringar, medan den mer riskfyllda fonden SEB Asset Selection Opportunistic kan ha dubbelt stå stora nettoexponeringar.

Frågan är om detta kommer att fungera som en nytändning som vänder trenden för Hans-Olov Bornemann och hans team, eller om det är början på slutet. Placera.nu lutar mer åt det sista. Den ökade nettoexponeringen innebär att risken ökar, även målet är att behålla samma risknivå som tidigare i fonderna.

Sedan 2009 har förvaltarna inte lyckats att hantera de lägre frihetsgraderna på ett tillfredsställande sätt. Placera.nu tror inte de blir bättre bara för att de ökar. Vi behåller våra säljrekommendationer för fonderna.