CTT:s fuktregleringsprodukter hjälper flygbolagen att spara pengar och bli mer konkurrenskraftiga. Det lilla Nyköpingsföretaget har haft en tuff startsträcka där det gällt att sälja in tekniken till de stora flygplanstillverkarna. Men tack vare strategiskt viktiga avtal med Boeing och Airbus kommer intäkterna att öka stadigt från och med nästa år. De stora vinsterna ligger dock ytterligare ett antal år framåt i tiden.

Fukt är ett problem som kostar flygbolagen mycket pengar, såväl på kort som lång sikt. Alla flygplan drabbas av kondens som uppstår när passagerarnas fuktiga utandningsluft möter den kalla insidan av flygplanskroppen. Kondensvattnet samlas på olika ställen i flygplanskroppen och kan ge upphov till elektriska störningar, korrosion och försämrad isolering. Men framför allt ökar planens vikt med upp till ett halvt ton, vilket i sin tur leder till ökad bränsleförbrukning.

Vatten i flygplanskroppen är således ett allvarligt problem. Men samtidigt är den torra luften inne i flygplanet ett stort irritationsmoment för personal och passagerare som drabbas av förkylningssymptom, torra slemhinnor, trötthet och förstärkt jet-lag på långflygningar.

Det gäller med andra ord att skapa rätt fuktbalans mellan flygplanets olika delar; mindre fukt i flygplanskroppen och ökad luftfuktighet inne i kabinen.

Intresset för CTT:s avfuktningsteknik har gradvis ökat och bolaget har vid det här laget levererat 300 system till flygbolag över hela världen som byggt in dem i sina befintliga plan. Den stora potentialen för CTT ligger dock i att kunna leverera direkt till flygplanstillverkarna och här har bolaget under senare år haft stora framgångar med sin införsäljning.

Såväl Boeing som Airbus erbjuder CTT:s system i sina nya långdistansplan och här öppnas en mångmiljonmarknad på 20-30 års sikt. Boeings nya Dreamliner B787 har CTT:s avfuktningssystem som standard, och befuktning av kabinutrymmen som tillval, medan Airbus nya modell A350 har samtliga system som tillval. I praktiken skall det inte vara någon skillnad eftersom merkostnaden för att installera ett avfuktningssystem är försumbar, sett till den totala investeringen, vilket troligen innebär att även de flesta av Airbus kunder kommer att välja detta alternativ.

När det gäller befuktningssystem för personal- och passagerarutrymmen har det dock varit lite trögt i portgången. Men för några veckor sedan meddelade Lufthansa att bolaget valt CTT:s Cair-system i förstaklassutrymmet på sitt nya flaggskepp A380. Genom att erbjuda bättre luftkomfort ombord räknar naturligtvis det tyska bolaget med att uppnå en konkurrensfördel på långdistansflygningar, vilket rimligtvis kommer att tvinga andra flygbolag att följa efter.

Världens flygindustri befinner sig för närvarande i djup kris, vilket begränsar investeringsviljan. Men förr eller senare måste flygplansflottan förnyas och när det gäller långdistansplan står valet i dag mellan Boeings B787 och Airbus A350.

B787, som således har CTT:s avfuktningssystem som standard, kommer efter tre års försening att börja levereras i slutet av 2010. Boeing har redan 870 plan i order och skall successivt öka sin leveranstakt till 10 plan i månaden 2013. Det kommer med andra ord att ta 7 år för företaget att beta av den nuvarande orderstocken, och därefter räknar man med att ytterligare minst lika många plan kommer att beställas.

Airbus nya prestigeprojekt A350, är en direkt konkurrent till B787, men planet beräknas vara färdigt för leverans först om tre år. Till dags dato har 500 plan sålts.

CTT:s framtidsutsikter är tveklöst mycket goda, men med hägrande storvinster som ligger tiotals år framåt i tiden är det närmast omöjligt att sätta rätt pris på aktien.

Här några hållpunkter som kan vara värda att beakta:

Baserat på Boeings nuvarande orderstock kan CTT räkna med intäkter på cirka 80 miljoner dollar, utspridda på de närmaste 7 åren. Den kommande eftermarknaden beräknas vara värd ungefär lika mycket. Totalt 160 miljoner dollar, med andra ord.

Ordervärdet på avtalet med Airbus är svårare att gaffla in, men låt säga 50 miljoner dollar, och lika mycket från eftermarknaden. Då kommer vi upp i 260 miljoner dollar.

Håller de allmänt hållna prognoserna för ytterligare beställningar kan den samlade ordersumman komma upp till 600 miljoner dollar. Men nu rör vi oss på mer osäker mark eftersom tidsperspektivet är över 20 år. Siffrorna ger dock en antydan om vilka orderflöden som kan vänta CTT. Skulle dessutom bolagets system för befuktning av kabinutrymmen slå igenom är potentialen ännu större, men inom detta område har CTT å andra sidan konkurrens från andra aktörer.

Summa summarum finns det mycket som talar till CTT:s fördel. Men de långa ledtiderna gör det svårt att rekommendera aktien annat är till entusiaster som har råd att vänta ut ett vinstgenombrott. För närvarande går verksamheten med ett mindre underskott och balansräkningen skulle må bra av en förstärkning. Men om inget oförutsett inträffar, och intäkterna från Boeing ökar som planerat, lär risken för en nyemission vara begränsad.

---

Den här analysen publicerades ursprungligen i tidningen Börsveckan, nummer 24 den 14 juni 2010. Är du intresserad av att prenumerera på Börsveckan, klicka här.