Dannemoras försäljning för årets första kvartal uppgick till 88,6 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 137,3 miljoner kronor för helåret 2012. Förlusten efter finansnetto uppgick för samma period till 133,9 miljoner kronor, vilket kan jämföras med en förlust på 240,9 miljoner kronor för helåret 2012.

Att jämföra siffrorna med det första kvartalet 2012 är inte meningsfullt då i princip ingen verksamhet var i gång under det kvartalet.

Vad kan vi då förvänta oss för resterande del av året? Under kvartalet producerades 0,564 miljoner ton järnmalm, vilket kan jämföras med helårsprognosen på 2,7 miljoner ton. Färdig produkt uppgick till 171 000 ton. För helåret räknar här företaget med 1,1 miljoner ton.

Vi bedömer att företagets produktionsprognoser är rimliga, vilket innebär att vi kommer att få se en ökad produktion och förbättrat resultat kvartal för kvartal, inte bara under innevarande år utan även för de nästkommande åren.

För år 2014 respektive 2015 räknar företaget med en malmbrytning på 2,8 respektive 3,0 miljoner ton samt 3,5 miljoner ton per år på längre sikt.

Produktionskostnaden anges till 65 dollar per ton för innevarande år samt 50 respektive 46 dollar per ton för år 2014-2015.

Vid ett järnmalmspris på 130 dollar per ton, vilket känns rimligt, kommer bruttoresultatet för innevarande år att hamna på cirka 40 miljoner kronor. Efter avskrivningar och finansnetto bör förlusten hamna i intervallet 180-200 miljoner kronor för helåret.

Bruttoresultatet för år 2014-2015 kommer med samma antaganden, enligt företaget, att hamna på 177 respektive 329 miljoner kronor. Vi kan därmed räkna med en smärre förlust på sista raden även för år 2014 samt ett positivt nettoresultat i nivån 140-150 miljoner kronor för år 2015.

Utslaget per aktie motsvarar vinstprognosen för år 2015 cirka 3,25 kronor efter schablonskatt. Givet att järnmalmspriset inte havererar kommer resultatet att förbättras ytterligare efter år 2015.

För den som har en något längre placeringshorisont framstår därmed aktien som mycket attraktivt värderad.

Efter den genomförda nyemissionen har företaget närmare 250 miljoner kronor i kassan, vilket bör räcka till dess företaget uppvisar positivt kassaflöde, något som enligt våra beräkningar bör ske andra halvåret 2014. Behovet av ytterligare nyemissioner känns därför som begränsat.

Men jag vill belysa de missgrepp som skett i samband med den nyligen avslutade nyemissionen, misstag som vi tyvärr sett allt för många av i samband med nyemissioner under det senaste året.

Kursen för Dannemora har havererat sedan beslutet om nyemission offentliggjordes, tyvärr följer det trenden som vi sett för många andra mindre företag som genomfört nyemission.

Bakom den havererade kursen finns tre komponenter:

För det första en ledning och styrelse som inte riktigt förstår hur en aktiemarknad fungerar, vilket uppenbarligen är fallet i Dannemora Mineral.

För det andra en fondkommissionär som enbart är intresserad av att få in sitt arvode, ofta finns en klausul som innebär att arvode endast betalas ut om affären går i lås. Detta leder tyvärr alltför ofta till en urusel rådgivning. I detta fall är det fondkommissionären Pareto Öhman som ligger bakom den usla rådgivningen.

För det tredje krävs garanter som mot en mycket väl tilltagen ersättning, vanligtvis mellan 5-10 procent,  garanterar en del av emissionen. Konsortiet är sammansatt av fondkommissionären Pareto Öhman.

Både fondkommissionären samt garanterna har med andra ord starka skäl att sätta emissionskursen så lågt som möjligt. Det är inte orimligt att anta att Pareto Öhman har dubbla roller i nyemissionen, både som rådgivare och som garant.

I Fallet Dannemora sattes emissionskursen till 11 kronor, vilket kan jämföras med en börskurs på 30 kronor då emissionen offentliggjordes. Lika säkert som amen i kyrkan föll kursen ner till emissionsnivå. Det är inte heller otänkbart att en eller några av garanterna blankat aktien för att säkra sin investering, vilket i så fall kan förklara delar av det kraftiga kursfallet.

Denna gång fick garanterna träda in och teckna 51,5 procent av de nya aktierna, vilket motsvarar knappt 9,9 miljoner aktier. Garanterna äger därmed närmare 29 procent av bolaget efter nyemissionen.

Garanterna har dock med största sannolikhet inget intresse av att vara långsiktiga ägare i Dannemora. De kommer att sälja aktierna så fort det bara går, vilket ger ett säljtryck som kommer att ligga som en våt filt över kursutvecklingen. I en garants affärside ligger nämligen inte att äga aktier utan enbart att ställa ut garantier till ett väl tilltaget arvode.

Min absoluta övertygelse är att om emissionskursen satts till 20 kronor istället för till 11 kronor hade vi haft en kurs i närheten av 20 idag istället för under 9 kronor.

Börsvärdet föll efter emissionsbeslutet med cirka 290 miljoner kronor, vilket kan jämföras med emissionsbeloppet på 211 miljoner kronor före emissionskostnader.

Lite grovt uttryckt så skrattar rådgivare och garanter hela vägen till banken samtidigt som aktieägarna får ta den ekonomiska smällen, vi har sett det förut och tyvärr kommer vi att få se det igen.

Slutsatsen blir något kluven. Vi är positivt inställda till bolaget. Men de 9,9 miljoner aktier som tecknats av garanterna kommer att säljas, vilket medför att aktiekursen kommer att vara under press en tid framöver.

Rådet blir därmed för de som är aktieägare i bolaget att behålla aktierna, det finns ingen som helst anledning att sälja på nuvarande nivåer. För den som funderar på att köpa aktien är det ingen brådska. Det överhäng av aktier som finns kommer sannolikt att hålla tillbaka kursen ytterligare en tid.