Under det brutna räkenskapsårets första kvartal (september till november) föll omsättningen i klädbolaget RNB med 11 procent till 668 miljoner kronor. Korrigerat för nedlagda verksamheter var minskningen 5 procent. Rörelseresultatet steg till -1 miljon kronor från en förlust på 15 miljoner, men fjolårets jämförande siffra belastades med engångskostnader på 43 miljoner kronor, så det underliggande resultatet föll.

Det operativa kassaflödet var anmärkningsvärda -57 miljoner under kvartalet. Bidragande till det svaga kassaflödet var minskade leverantörsskulder. Kanske ska man gissa att en och annan leverantör blivit orolig och kräver kontant betalning. Nettolåneskulden ökade med 24 procent medan räntekostnaderna steg med 70 procent under perioden.

Några axplock ur balansräkningen: Nettoskulden var 681 miljoner kronor, att jämföra med det egna kapitalet på 618 miljoner. Det vore intressant att veta hur snacket gick när revisorerna accepterade att RNB:s immateriella tillgångar är värda totalt 859 miljoner givet företagets utdragna kris. Även om nedskrivningar har skett är det värt att fundera över hur mycket av det egna kapitalet som återstår vid en genuint konservativ värdering av de immateriella tillgångarna.

RNB:s räddare i nöden är Konsumentföreningen Stockholm som tillhandahåller en kredit på en halv miljard kronor. När föreningen blev huvudägare gjorde den sig också till finansiell gisslan; krediten har utökats successivt. Löptiden på de amorteringsfria lånen har förlängts till juni 2015.

RNB utgjordes av de tre butikskoncepten Polarn O. Pyret, JC och Brothers&Sisters samt Affärsområde Varuhus som driver Departments & Stores-butiker på NK i Stockholm och Göteborg och Kosta Outlet Mode. 

Den norska JC-verksamheten avvecklades för ett år sedan. Nu står hela Sisterskonceptet och den ambitiösa satsningen på Kosta Outlet inför avveckling.  Samtidigt ska huvudkontoret slimmas genom samordning av alla centrala funktioner på JC och Brothers, varefter idén med separata varumärken kan ifrågasättas.

Hela klädhandeln har varit svag under 2012, men en del av koncernens problem kan handla om bristen på en konsekvent strategi. Under förra våren reade man ut varor i stor omfattning vilket ledde till minskade lagernivåer men försämrat resultat. Under gångna hösten försökte bolaget lyfta lönsamheten genom att inte rea ut kläder. Men när kunden lärt sig förknippa ett varumärke med rea, samtidigt som konkurrenterna har reor, så är det nästan dömt att misslyckas.

För ett halvår sedan upprepade vi vår säljrekommendation på RNB efter den svaga våren. Sedan dess har aktien backat 33 procent. Vi konstaterade då att bolaget måste få fart på försäljningen så att de marginaltärande reorna upphör.

Men att inte rea ut kläderna trots att försäljningslyftet uteblir var en lika oväntad som destruktiv lösning. Vi har tidigare nämnt företagets försök att stoppa krisen genom att öppna ett nytt produktionskontor i Hongkong och försöka sälja mer via nätet. Vi tror att det är lite väl sent, åtminstone online-satsningen, för att göra någon större skillnad.

De strukturella förändringarna av koncernen är tvivelsutan nödvändiga, men är kanske inte de sista. Varumärkena är för utarmade för att en quick fix ska kunna lösa problemen. Vi tror att det kommer att krävas ett hårt och långt arbete för att kunna restaurera varumärkena och vända RNB-skutan.

För att det ska kunna ske på rätt sätt vore en starkare balansräkning inte fel. Med det utseende den har idag är det inte bara investerare utan förmodligen också leverantörer som ser en hög risk i verksamheten.

Den för företaget bästa lösningen i nuläget vore kanske att Konsumentföreningen Stockholm omvandlar sin kredit till aktier. Nackdelen för övriga ägare är förstås att det skulle betyda en våldsam utspädning - och att kooperationens historia som varumärkesförvaltare avskräcker. Möjligen går det att göra en krånglig hybrid där en traditionell företrädesemission garanteras genom en kvittning av KF Stockholms lån i den utsträckning emissionen inte tecknas.

Alldeles oavsett anser vi att att riskerna i RNB överväger så länge kombinationen av fortsatt sjunkande försäljning och skakig balansräkning består. Under vår investeringshorisont på upp till sex månader håller vi en nyemission för sannolik och ser därför ingen anledning att höja den tidigare säljrekommendationen.