Ett växande antal börsnoterade bolag runt om i världen - över hundra hittills - har nu bitcoin bland tillgångarna.

Pensionsfonder, statliga investeringsfonder och universitet har köpt värdepapper backade av bitcoin. 

Och några av USA:s största banker planerar att acceptera bitcoin som säkerhet för lån till institutionella kunder. 

Varför händer allt det här? En förklaring är att bitcoin, som tidigare mest sågs som en spekulativ tillgång, allt oftare nämns ihop med guld.

Handla Valour Bitcoin Zero här.

Som guld, fast digitalt

Precis som guld är bitcoin en knapp resurs. Det är svårt och resurskrävande att utvinna nytt guld, och det är svårt och resurskrävande att utvinna nya bitcoin. 

Jämför med den svenska kronan, där nya enheter kan skapas med några tangenttryck. (Annat var det mellan 1873 och 1971 då kronan, direkt eller via dollarn, var knuten till guld.)

Bitcoin är faktiskt en ännu knappare resurs än guld. 

Nya guldfyndigheter upptäcks med jämna mellanrum, och när efterfrågan ökar är det fler som letar och utvinner guld, vilket ökar utbudet.

Så är det inte med bitcoin. Oavsett hur hög efterfrågan blir, så påverkas inte utgivningen av nya bitcoin. Den följer en förutbestämd plan, och det finns ett tak på 21 miljoner stycken. Det är inbyggt i koden. Och eftersom systemet är så decentraliserat, är det i praktiken omöjligt att höja taket.

Eftersom bitcoin är digitalt har det också två stora fördelar jämfört med guld: Det är lätt att skicka vart som helst i världen. Och det är lätt att dela upp i mindre enheter - varje bitcoin består av 100 miljoner satoshis.

Vill du lära dig mer om bitcoin? På valour.com svarar Johanna Belitz på de vanligaste frågorna.

Handla Valour Bitcoin Zero här.

Det här är marknadsföring och ska inte tolkas som investeringsrådgivning. En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Prospekt, KID och slutliga villkor finns på valour.com