Den tyska storbanken Deutsche Bank har gått igenom hur det amerikanska storbolagsindexet S&P 500 reagerat på stora utrikes- och inrikespolitiska händelser under de senaste åttio åren.

Det visar sig att i genomsnitt varar nedgången i index i 15 dagar från att händelsen inträffat. Den genomsnittliga nedgången summeras till knappt 6 procent.

I genomsnitt har marknaden handlats 6,5 procent respektive 13 procent högre tre och tolv månader efter händelserna.

De största nedgångarna under tidsperioden skedde i samband med Nazitysklands annektering av Tjeckoslovakien i mars 1939 och efter det tyska anfallet på Frankrike i maj 1940, då föll S&P 500 med 20,5 respektive 25,8 procent under de följande 22 handelsdagarna.

Även efter dessa båda händelser var index upp 18,9 procent respektive 9,2 procent ett år senare.

Dagarna efter den stora attacken mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbor den 7 december 1941 handlades index ner knappt 11 procent. 

Dagen efter anfallet röstade USA:s kongress för att förklara krig mot Japan. Den 11:e december förklarade Tyskland krig mot USA. USA svarade direkt med att förklara krig tillbaka.

Trots det stod index 15,3 procent högre ett år senare. 

Intressant att notera är att index under oljekrisen 1973 föll hela 17,1 procent. Återhämtningen efter nedgången var också den långsammaste sedan andra världskriget.

Det berodde på att marknaden tydligt såg de negativa konsekvenserna av högre oljepriser. Mellan oktober 1973 och mars 1974 steg oljepriset med drygt 300 procent.

Oljepriset steg till följd av att de oljexporterande länderna i mellanöstern inte ville exportera olja till länder som stödde Israel efter Jom kippurkriget.

Vietnamkriget och de båda gulfkrigen däremot är exempel på extremt korta nedgångar som sedan följs av långa uppgångar i index.

När Sovjet gick in i Afghanistan 1979 föll index i tolv dagar och nedgången summeras till 3,8 procent.

Vid Rysslands annektering av Krim och kriget i östra Ukraina 2014 föll index under sex handelsdagar och backade totalt med 2 procent.

Allvarliga geopolitiska kriser skapar i regel kortvariga nedgångar på marknaderna. I genomsnitt har marknaderna stigit med 7,7 respektive 13 procent sex månader och tolv månader efter att krisen bröt ut.

De nuvarande spänningarna runt Ukraina är mycket allvarliga och kommer i ett läge när den amerikanska centralbanken måste strama åt för att dämpa den höga inflationen.

Av historien att döma är det dock främst centralbankens fortsatta agerande och konjunkturen som kommer att styra marknaderna och inte i första hand hur konflikten mellan Ryssland och Ukraina utvecklas.

Följ mig på gärna Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn,TwitterYouTube och på Soundcloud