Trots en riktigt sur sista handelsdag blev oktober en ljus börsmånad. Stockholmsbörsen steg med 8,8 procent men det ska också sättas i relation till att börsen är ner med närmare 20 procent sedan årsskiftet.
Det som framför allt drev på uppgången var att Europas politiker äntligen lyckades åstadkomma ett mer substantiellt räddningspaket för Grekland. Dessutom överraskade amerikansk makrostatistik i många fall positivt. Från Asien kom hyggliga tillväxtsignaler från Kina samtidigt som den japanska återuppbyggnaden efter naturkatastrofen rullade på.
Men det är bara att konstatera att problemen åter hopat sig i inledningen av november. Vi börjar dessutom känna igen det börsmönstret som i varierande grad har etablerats sedan sensommaren med riktigt svaga inledningsdagar på en ny börsmånad.
Förhoppningen är givetvis att mönstret från tidigare månader ska fortsätta att återupprepas och att novemberbörsen därmed skulle stabiliseras framöver och kanske till och med kunna uppvisa ett lyft när vi kommit en bit in på månaden.
Samtidigt är det bara att konstatera att det är mycket lättare att måla upp dystra än ljusa scenarier för börsutvecklingen i november.
Räntemarknaden är i alla fall inne på det dystra spåret och marknadsräntorna i stabila länder har därför sjunkit dramatiskt och börjar närma sig de rekordlåga nivåerna från början av oktober. En svensk tioårsränta ligger numera kring 1,75 procent.
Tioårsräntan avspeglar efterfrågan på de tioåriga statsobligationerna, och om efterfrågan stiger, vilken den gör när placerare vill investera med låg risk, så faller räntan.
För krisländerna ser det betydligt mörkare ut på räntesidan och i Italien, som av många pekas ut som nästa land att få akuta finansiella problem, har tioårsräntan numera stigit till 6,4 procent vilket allvarligt påverkar deras möjligheter att nå målet om budgetbalans till 2013.
Än mer akut är situationen i Grekland. Där har beskedet att det ska hållas en folkomröstning om besparingspaketen satt griller i huvudet på analytikerna och skapat stor marknadsturbulens.
Fortfarande är det mycket som är oklart kring folkomröstningen både vad gäller när eller om den överhuvudtaget ska ske och hur frågan i så fall kommer att ställas till det grekiska folket. Den välvilliga tolkningen är att Papandreou på det här sätter kommer att skaffa sig ett slutgiltigt mandat för att genomföra nödvändiga sparbeting eftersom huvuddelen av grekerna även fortsättningsvis vill ha euron som valuta.
Att Papandreou lyckades överraska till och med egna regeringsmedlemmar gör dock att vår tolkning än så länge är att det rör sig mer om förhandlingsutmattning och desperation än en väl genomtänkt plan.
Vi hoppas vi har fel men i vilket fall som helst kommer det här att vara ett latent hot mot börsen i allmänhet och finansaktier i synnerhet under överskådlig tid.
Även råvarorna steg i pris under oktober men har inlett november svagt. Delvis beror det givetvis på turbulensen kring Grekland. Till detta ska dock även läggas att det kommit signaler om en mindre uppbromsning av den kinesiska ekonomin. Att det börjar bli lite oroligt på råvarumarknaden syns också på att den australiensiska centralbanken valde att sänka sin ränta från 4,75 till 4,5 procent vid sitt senaste räntemöte. Det råvarutunga Australien var först med att höja räntorna i konjunkturuppgången så det är en varningssignal när man nu byter fot.
En prisuppgång på råvaror skulle dock kunna triggas igång om Kina väljer att börja stimulera sin ekonomi med lättnader i form av ökad likviditet och/eller räntesänkningar. Kina är dessutom även i övrigt en nyckelnation vad gäller krishantering eftersom man är ett av få stora länder med någon form av finansiella muskler kvar. Men för att få Kina att lätta på plånboken krävs också att man ger dem ökad politisk makt i olika sammanhang, något som kan göra att det tillstöter komplikationer i förhandlingarna.
En annan faktor som talar emot en gynnsam börsutveckling under november är att även den amerikanska ekonomin visar på förnyad svaghet. Inköpschefsindex för industrin kom in lägre än väntat för oktober samtidigt som hushållen förtroende för ekonomin sjunkit till recessionsnivå. Förhoppningen har ändå stigit om att amerikansk ekonomi ska undvika en recession och att hushållen fortsätter att konsumera. För det talar att sysselsättningen fortsatt att stiga.
Till den amerikanska problemställningen ska ändå läggas att den "superkommitté" som ska lägga förslag om budgetbesparingar på omkring 2 biljoner dollar under en tioårsperiod snart måste börja presentera resultat. Dessutom vill president Obama se finanspolitiska stimulanser för att få igång arbetsmarknaden.
Risken är därför stor att USA åter kommer att hamna under analytikernas och kreditvärderingsinstitutens kritiska lupp under den kommande månaden. Det skulle bidra till ytterligare oro på finansmarknaderna.
Men även om det är en mörk bild som målas upp så måste man samtidigt ställa sig frågan vart investerar egentligen ska ta vägen?
Obligationsmarknaden har varit ett utmärkt alternativ till börsen under i stort sett hela 2011. Men tittar man på utvecklingen i oktober så har avkastningen på denna typ av placeringar varit låg. Ränteläget är nu så extremt nedpressat att någon större värdetillväxt inte är möjlig annat än på mer riskfyllda placeringar.
Råvarumarknaden är i princip lika skakig som aktiemarknaden och risken finns alltid att råvaruuppgångar självdör eftersom de har negativ inverkan på konjunkturen i de snabbväxande asiatiska ekonomier som ska stå för större delen av tillväxten. Råvarumarknaden riskerar också att pressas av nya placeringsregler som begränsar de spekulativa positioner som enskilda placerare kan ta.
Även guldet tycks ha förlorat mycket av sin forna glans efter den kraftiga nedgången i september. Här finns dock potential för uppgångar om den finansiella oron i världen eskalerar ytterligare.
På aktiemarknaden har i sin tur volatiliteten stigit och med p/e-tal för den svenska börsen på en bit över 10 för såväl 2011 som 2012, givet analytikernas vinstestimat, så är börsen inte överdrivet billig.
Därför går det inte att generellt sett vara positiv till aktier som placeringsalternativ. Däremot kommer en förmodat fortsatt turbulent marknad att öppna upp placeringstillfällen för den aktiva placeraren. Strategin att köpa på sig lite grann efter nedgångarna kan mycket väl visa sig vara den bästa under november. Den mindre och lättrörliga placeraren kan också ha en fördel av de kraftiga svängningarna på börsen.
Förhoppningen är ändå att mönstret från de senaste månaderna återupprepas och att börsen stabiliseras efter månadsinledningens turbulens. Något som skulle kunna bidra till detta är politisk enighet kring nödvändiga åtgärder efter det G20-möte som startar på torsdag.