Månadsgenomsnittet för tredje kvartalets inköpschefsindex låg på 53,3, med en topp på 56,0 i september, vilket i sig indikerar en uppgång i industrin.

I september sjönk orderingången till svensk industri med 2,9 procent jämfört med augusti, i säsongrensade termer. Tittar man i sin tur på utvecklingen under perioden juli till september jämfört med föregående tremånadersperiod ser det lite bättre ut med en nedgång på knappa 0,1 procent men då ska man också ha i åtanke att jämförelsen sker mot en ganska svag period för industrin.

Det man också slås av i septembermätningen är att nedgången är såpass bred; de flesta delbranscher inom industrin redovisar nedgångar. Undantagen är främst elektroindustrin med en uppgång på hela 35 procent, och i viss mån transportmedelsindustrin med en uppgång på 3,4 procent.

Industriproduktionen var i sin tur oförändrad i september jämfört med augusti men det är svårt att tro på något större lyft framöver sett till de svaga orderingången, om nu inte företagen är ordentligt optimistiska och därmed är beredda att producera för lagret.

Det här fenomenet att olika typer av konfidensindikatorer tenderar att måla en ljusare bild av den ekonomiska utvecklingen än vad som senare syns i hårda data är inte enbart ett fenomen i industrin. Även i hushållssektorn har samma tendens synts, om än inte av samma magnitud som i industrin, när relativt optimistiska hushåll inte översvämmar butikerna i väntad omfattning.

Dessutom syns den här tendensen, att konfidensindikatorer tycks överskatta den ekonomiska utvecklingen, även i andra ekonomier som exempelvis den amerikanska eller tyska.

I och med att den här mismatchen mellan indikatorer och kvantitativ statistik fortsatt under en längre tid börjar det kanske bli dags för bedömare, som exempelvis Riksbanken eller regeringen, att ta hänsyn till detta. I alla fall bör man i sina prognoser ta visst höjd för att trenden riskerar att fortsätta.

Dagens svaga industrisiffror lägger dessutom ännu större tryck på Riksbanken att agera. Det är i alla fall marknadens tolkning eftersom kronan försvagats kraftigt efter siffrorna.

Nu vänder vi dock blickarna mot eftermiddagens amerikanska sysselsättningssiffror.

Förväntningarna ligger på att antalet sysselsatta ska ha ökat med 130 000 personer i oktober och att arbetslösheten stigit från 7,2 procent i september till 7,3 procent i oktober.

Efter överraskande starka BNP-siffror för tredje kvartalet, som åter skickat upp spekulationerna kring en penningpolitisk åtstramning högst på agendan, blir det högintressant att följa marknadsreaktioner efter att sysselsättningssiffran publicerats.