Onsdagens presskonferens med ECB-chefen Mario Draghi fick som bekant en dramatisk start när en demonstrant gick till attack på podiet. Resten av presskonferensen blev mindre dramatisk.

Som väntat lyfte Draghi fram de positiva signaler som kommit från ekonomin i EMU-området efter att programmet med kvantitativa lättnader först presenterades i början av 2015.

Sedan dess har konjunkturindikatorerna pekat uppåt, kreditförhållandena förbättrats, marknadsräntorna sjunkit och euron försvagats. Han kunde ha lagt till att finansmarknaderna överlag reagerat mycket positivt på beskedet att ECB i mars skulle påbörja obligationsköp omfattande 60 miljarder euro i månaden, med bland annat stigande börser över stora delar av EMU-området.

Det stora undantaget är Grekland som brottas med sina egen speciella problemställning.

Alla de, mer eller mindre, goda nyheter som staplats på varandra och som återupprepades på onsdagens presskonferens har redan fått finansmarknadens aktörer att känna en viss oro för att ECB inte kommer att genomföra alla de aviserade obligationsköpen, som annars är planerade att pågå till september 2016.

På just den punkten försökte Mario Draghi ge lugnande besked i form av att planerna ligger fast, men han gjorde ändå tillägget att det fortfarande är inflationsrörelserna som är bankens huvudsakliga fokus. Att den dagen de ser en stabil uppgång i priserna och en inflation som närmar sig målet på 2 procent kan det bli dags att överväga ett avslut, tycks vara den ECB-linje som gäller.

Egentligen är det inget nytt under solen utan den linje som gällt även under mer normala penningpolitiska omständigheter. 

Med inflation som i utgångsläget ligger på -0,1 procent är det nog ganska troligt att i alla fall stora delar av obligationsköpen kommer att genomföras.

En annan orsak till nervositet hos finansmarknadens aktörer har handlat om att det helt enkelt inte skulle finnas obligationer i tillräcklig grad för att ECB ska kunna genomföra köpen.

Här är problemet att marknadsräntorna i flera EMU-länder krupit en bra bit under nollstrecket, även på långa löptider. ECB kan i sin tur inte köpa obligationer om den underliggande räntan ligger under -0,2 procent.

Även på den punkten försökte ECB-chefen Mario Draghi ge lugnande besked.  På banken kan man ännu inte se några som helst tecken på obligationsbrist och om detta ändå, mot förmodan, skulle inträffa så finns dessutom möjlighet att göra justeringar i det pågående programmet för obligationsköp.

Många av frågorna på den efterföljande presskonferens kom också att handla om Grekland till vilka ECB, genom olika faciliteter, gett ett stöd motsvarande 110 miljarder euro.

Mario Draghis standardsvar på alla frågor om risker och svårigheter i samband med det stödet – liksom eventuella möjligheter till utökat stöd – blev att bollen i fortsättningen ligger hos den grekiska regeringen. 

På finansmarknaden har ECB:s besked ändå bidragit till att euron stärkts något mot den amerikanska. En dryg timme efter presskonferens handlas euron till 1,070 dollar efter att strax innan räntebeskedet handlats kring 1,057.  

Sammanfattningsvis får sägas att det närmast är lite (o)roande hur flera av finansmarknadens aktörer redan tycks ha börjat fokusera på risken/möjligheten att ECB inte tänker genomföra sina utlovade obligationsköp.

Det var trots allt så sent som förra månaden som det, av många, så efterfrågade programmet slutligen sjösattes.