En första svensk räntehöjning kan nog definitivt sägas ha skjutits ytterligare på framtiden och lär bli aktuell först någon gång under 2015. Dessutom har en potentiell räntesänkning åter kommit upp på agendan, inte minst av skälet att räntedifferensen mellan Sverige och EMU-området nu ökar, och riskerar att bidra till en ännu starkare krona. Minns också att den svenska inflationen i utgångsläget ligger på extremlåga 0,1 procent.

Även om förväntningarna bland marknadsaktörerna börjat peka mot att ECB någon gång skulle dra igång en ny runda med stimulanser så blev de flesta överraskade av att det kom en räntesänkning redan vid dagens penningpolitiska möte.

Visserligen hade chanserna för en sådan åtgärd ökat efter förra veckans statistik som visade på ett nytt arbetslöshetsrekord samtidigt som inflationen sjönk till låga 0,7 procent, men förväntningarna tonades ner när oktober månads inköpschefsindex för både industri- och tjänstesektor tidigare i veckan kom in på hyggliga nivåer.

ECB-ledningen valde dock att peka på den i utgångsläget låga inflationen, samt deras egna förväntningar om fortsatt inflation under målet på 2 procent under lång tid framöver, som huvudargumentet bakom dagens räntesänkning från 0,50 till 0,25 procent.

Dessutom upprepade centralbankschefen Mario Draghi budskapet att riskerna för inflation och tillväxt huvudsakligen ligger på nedsidan och utlovade dagens låga eller till och med lägre ränta under lång tid framöver. ËCB fortsätter dessutom med kortsiktig utlåning till banksektorn i oförminskad skala.

Den positiva effekten på den reala ekonomin i EMU-området av dagens räntesänkning lär bli begränsad sett till att marknadsräntorna redan i utgångsläget var nedpressade till mycket låga nivåer.

Däremot kan man misstänka att ett av målen med dagens räntebeslut var att hejda den förstärkning av euron som skett under stora delar av sommaren och hösten. Även om valutakursen inte är en målvariabel för ECB så har den givetvis effekt på räntebesluten eftersom en allt starkare euro hämmar konjunkturåterhämtningen och riskerar att pressa ner inflationen ytterligare. Det här är dock något som Mario Draghi förnekar på dagens presskonferens.

Men sett ur det här perspektivet måste dagens räntebeslut ses som lyckat ¿ i alla fall på kort sikt ¿ eftersom euron tappat rejält mot valutor som den amerikanska dollarn eller den svenska kronan. Euro/dollarkursen har gått ner från runt 1,35 till 1,334 någon timme efter räntebeskedet.

Vi har också sett hur börser världen över reagerat positivt på beskedet även om de initial euforin mattats något.

På räntesidan ska konstateras att marknadsräntorna sjunkit i stora delar av världen. I Sverige har tvåårsräntan gått ner till 0,87 procent och femårsräntan har sjunkit med hela 8 punkter (0,08 procentenheter) till 1,71 procent. Det här kan i sin tur ses som en effekt av, inte bara ECB:s räntesänkning i sig, utan också som en effekt av att pressen på Riksbanken nu har ökat.

En första svensk räntehöjning kan nog definitivt sägas ha skjutits ytterligare på framtiden och lär bli aktuell först någon gång under 2015. Dessutom har en potentiell räntesänkning åter kommit upp på agendan, inte minst av skälet att räntedifferensen mellan Sverige och EMU-området nu ökar, och riskerar att bidra till en ännu starkare krona. Minns också att den svenska inflationen i utgångsläget ligger på extremlåga 0,1 procent.

Det kommer givetvis också att komma upp spekulationer om att ECB behöver gå ännu längre i form av penningpolitiska stimulanser för att få ordentlig fart på ekonomin i EMU-området och för att få upp inflationen.

Ett sätt skulle vara nya, ännu generösare lån till banksektorn för att få fart på utlåningen som fortsätter att vara mycket svag i EMU. En sådan åtgärd skulle dessutom bidra till att staga upp de svaga delarna av europeiska banksektor inför de kommande stresstesterna av finansiella institutioner.

Stigande spekulationer i den riktningen kan säkert komma att bidra till stigande riskaptit i Europa framöver.

Men samtidigt med ECB:s räntebeslut fick vi också se överraskande starka amerikanska tillväxtssiffror för årets tredje kvartalet. BNP-tillväxten i USA landade på 2,8 procent jämfört med en förväntad uppgång på 2,0 procent i annualiserad årstakt.

Det betyder i sin tur att sannolikheten för att Federal Reserve i sin tur ska strama åt penningkranarna lär ta förnyad fart. Det här bidrar säkert en del till att börsfesten kommit av sig något när de amerikanska börserna öppnat med endast en svag uppgång.