Drivet av ett starkt tyskt index steg det preliminära inköpschefsindexet för industrin i EMU-området till 50,1 i juli. En bit över marknadsförväntningarna om ett index på 49,1 och klart över föregående månads 48,8. Dessutom steg indexet över produktionsvolymen till 52,3, vilket är den första siffran över 50-strecket sedan februari 2012 och det högsta värdet på 25 månader.

Inköpschefsindexet för tjänstesektorn orkade inte riktigt över det viktiga 50-strecket, som markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång, men med ett värde på 49,6 slog indexet i alla fall marknadsförväntningarna på en mer måttligt uppgång till 48,7.

Det sammanvägda indexet för industri- och tjänstesektor steg i sin tur till 50,4 och det är första gången sedan januari 2012 som indexet orkar över 50-strecket.

Nu ska visserligen poängteras att det rör sig om preliminära index och att det framför allt är Tyskland som står för det stora positiva bidraget. Ändå väcker givetvis siffrorna hoppet om en fortsatt förbättring av det ekonomiska läget i EMU-området ju längre in på året vi kommer. Ett glädjebesked i dagens siffror är exempelvis att det franska inköpschefsindexet för industrin, med ett värde på 49,8, som helhet snuddar vid tillväxtnivån och att produktionen till och med stiger. Frankrike har ju annars av många pekats ut som nästa europeiska krisland.

Att det tyska tjänsteindexet stiger till 52,5, vilket är femmånadershögsta, är också ett tecken på att tysk ekonomi har stora möjligheter att agera draglok för resten av EMU-området. Ett mål för tysk ekonomisk politik som bland annat förbundskansler Angela Merkel har poängterat vid några tillfällen. Det blir också spännande att se hur det bredare och mer tillförlitliga tyska IFO-indexet, som publiceras under morgondagen, har utvecklats i juli. Här ligger förväntningarna på att indexet har stigit till 106,1.

Vi ska heller inte räkna med att de här siffrorna i någon högre grad kommer att påverka ECB:s penningpolitik. Löftet om fortsatt extremlåga räntor under lång tid framöver ligger med största sannolikhet fast. ECB-ledningen har säkert noterat de starka marknadsreaktionerna efter Federal Reserves lite otydliga signaler kring den framtida penningpolitiken och dragit sina slutsatser utifrån detta.