Under senare tid har det kommit en rad utspel från olika företrädare kring vad som behöver göras för att hålla den svenska hushållsutlåningen i schack.

Klart är att Riksbanken inte vill släppa denna heta potatis och i helgens Agenda var det vice riksbankschefen Cecilia Skingsley tur att efterlysa åtgärder. Bland de förslag hon förde fram hörde till exempel minskad belåningsgrad på bostäder, högre riskvikter för bostadsutlåning hos bankerna och – i alla fall på sikt – en översyn av avdragsrätten för räntekostnader.

Förslaget om minskad avdragsrätt möttes med kalla handen av finansminister Borg som lyfte fram Nederländerna som varnande exempel för vilka negativa effekter som kan uppkomma som följd av en sådan åtgärd.

Däremot ställer sig finansministern positiv till höja riksvikter för bankerna och säger kryptiskt ”att det återstår att se” om hushållen ska vara med att betala de högre riskvikterna. Men även om Anders Borgs analys är att högre riskvikter betyder säkrare banker, som i sin tur borde betyda att ägarna till bankerna kan acceptera lägre marginaler, så är det nog ingen vild gissning att det är hushållen som på sikt kommer att få bära kostnaderna för en höjning av riskvikterna.

Alla former att åtgärder som lyfts fram för att stävja hushållsutlåningen tar dock tid att implementera och ännu finns inget klart förslag kring hur den makrotillsyn, som fått Finansinspektionen som huvudman, ska bedrivas.

Nu stiger åter hushållsutlåningen, om än i en betydligt lugnare takt än tidigare under 2000-talet (se diagram). I oktober steg den totala utlåningen till hushållen med 4,9 procent i årstakt, och därav steg bostadsutlåningen med 5,2 procent. Att hushållens skuldsättning ständigt sätter nya rekord både i volym och i förhållande till inkomsterna behöver väl knappast nämnas.

Osäkerheten kring Riksbankens räntebeslut på det penningpolitiska mötet den 16 december, med sedvanligt räntebesked till oss vanliga dödliga dagen efter, har mot bakgrund av dagens statistik och den senaste tidens utspel från direktionsmedlemmar vuxit.

Men ett nytt, och lite oväntat inspel, borde sätta ytterligare griller i huvudet på riksbanksdirektionen. Anna Hedborg presenterade i dagarna sin utredning ”Överskuldsättning i kreditsamhället” där det ingår en ny kartläggning av hushållens skuldsättning. En kartläggning som länge efterlysts av Konjunkturinstitutet och andra ekonomiska bedömare.

Det visar sig att 75 procent av de som har bolån har mindre ån 900 000 i skuld och att bara 2,5 procent av befolkningen har skulder över 1,8 miljoner.

De högsta skuldsatta förekommer företrädesvis i storstäder, har hög utbildning och höga inkomster.  Att det ofta rör sig om storstadshushåll lär dessutom innebära att även förmögenheterna är större än för genomsnittet av befolkningen. Sammantaget borde detta innebära att riskerna i skuldsättningen är mindre än vad som tidigare tycks ha varit den gängse uppfattningen.

Den nya bilden av hushållens skuldsättning borde, om den vägs in vid det penningpolitiska mötet, vara ett ytterligare argument för en räntesänkning som kan läggas till den extremt låga svenska inflationen och en konjunktur som inte riktigt vill ta fart.

Dessutom är högre räntor, precis som Cecilia Skingsley själv var inne på, ett synnerligen trubbigt vapen mot stigande bostadspriser och ökad hushållsutlåning. Givet att vi i Sverige har underinvesterat i bostadssektorn i två decennier och har betydligt högre byggkostnader än i jämförbara länder så finns det även strukturella faktorer som driver upp bostadspriserna.

För att hålla tillbaka bostadspriserna och därmed begränsa uppgången i hushållsutlåningen skulle det därför egentligen behövas räntehöjningar. Men att hålla högre räntor i Sverige än i våra viktigaste konkurrentländer kommer också till priset av en svag konjunkturutveckling i övrigt.

Det får väl därför ses som ett tecken i tiden att stabila Sverige hamnar långt ner i den internationella tillväxtligan nuförtiden.

Och enligt färska siffror från SCB minskade såväl export som import med fem procent under det tredje kvartalet. Det bådar inte gott inför fredagens BNP-siffror för tredje kvartalet. Så fortfarande är vårt huvudspår att Riksbanken tvingas sänka räntan på decembermötet.