I vår förra marknadssyn vidhöll vi en något försiktig inställning till börsutvecklingen och rekommenderade en aktieandel på 50 procent i vårt allokeringsförslag. Nu börjar vi närma oss slutet av november och den svenska börsen gått sidledes sedan vår förra publicering. Sammantaget får väl därför hävdas att en något försiktig syn på det finansiella risktagandet varit på sin plats.

Råvaror valde vi att helt överge som placeringsalternativ under november och det var väl i sista stund vi valde att dra ner allokeringen ytterligare eftersom vi fick se kraftiga prisfall på flertalet råvaror i inledningen av månaden.

På räntemarknaden har det varit rörelser åt olika håll med stigande marknadsräntor i USA och  Storbritannien och förhållandevis stabila räntor i EMU-området, men det som sticker ut är de fortsatta räntenedgångarna i Sverige. Här spelar förstås stigande förväntningar på en ny räntesänkning från Riksbanken en avgörande roll, förväntningar som tog ordentlig fart efter det låga inflationsutfallet för oktober men där en del andra svaga konjunktursignaler också bidragit.

Även i övrigt har november varit en månad med en hel del centralbanksfokus. ECB sänkte något överraskande sin styrränta till 0,25 procent och nu ökar förväntningarna på ytterligare åtgärder.

Problemet för ECB och EMU-området är den tudelning som skett mellan länder som klarar sig konjunkturellt hyggligt (läs Tyskland) och länder som fortsätter att göra oss besvikna. I det senare fallet rör det sig inte i första hand om krisländer som Grekland eller Spanien utan snarare om stora ekonomier som den franska och italienska.

Vi på Placera räknar visserligen med nya stimulanser från ECB men ledande tyska företrädare, med den tyska centralbankschefen Jens Weidmann i spetsen, ställer sig än så länge kallsinniga till nya åtgärder så vi räknar med att de tidigast kommer under nästa år. Det förutsätter också fortsatta svaga konjunktursignaler och en inflation som ligger och stampar på en fortsatt låg nivå.

ECB-stimulanser är i alla fall något som definitivt kommer att finnas i vårt fokus framöver och som den riskvilliga kan spela på.

Men det centralbanksfokus som fortsätter att dominera på finansmarknaden är frågan om när, och i så fall hur, som den amerikanska centralbanken ska påbörja en nedtrappning av sina månatliga obligationsköp (så kallad tapering).

I samband med överraskande starka utfallet för den amerikanska BNP-utvecklingen under årets tredje kvartal och stark sysselsättningsökning i oktober steg spekulationerna om en åtstramning. Det bidrog till att många börser backade, framför allt i tillväxtekonomierna. Lugnande besked i frågan från amerikanska centralbanksföreträdare ledde i sin tur till omfattande rekyler uppåt.

Vi räknar med att spekulationerna kommer att gå heta även under december men konstaterar också att börserna i väst inte skakats om på samma sätt som tidigare av den här frågan. Men frågan alla vill ha svar på är hur Federal Reserve ska undvika kraftigt stigande marknadsräntor när man väl skrider till verket? Huvudscenariot är även fortsättningsvis att en nedtrappning av obligationsköpen dröjer till en bit in på 2014.

Börserna i flera tillväxtekonomier, framför allt i Asien, fick dessutom en extra skjuts uppåt när de kinesiska politikerna la fram den nya ekonomisk-politiska strategin för det kommande decenniet. Ytterligare steg ska tas i marknadsekonomisk riktning men än så länge saknas mycket av detaljerna i reformplanerna. Innan vi får se mer av faktiska reformer och tidplaner så räknar vi inte med att det här bidra till något mer långsiktigt lyft för världens börser.

När det gäller den globala och svenska konjunkturen så spretar det en del även här. Amerikansk, brittisk och japansk ekonomi utvecklas hyggligt utifrån förutsättningarna och leder konjunkturracet tillsammans med en kinesisk ekonomi som fått lite bättre fart.

Men, med undantag för Japan, är det fortfarande långt till tillväxttalen från det tidiga 2000-talet.

I EMU-området är det egentligen bara Tyskland som har hygglig fart. Vi ser konjunkturbesvikelser på många andra håll. Tillväxten i EMU-området som helhet ligger därmed fortfarande kvar och stampar kring nollstrecket.

Att EMU-området fortfarande utvecklas trögt har också tydlig bäring på svensk ekonomi där vi fortfarande väntar på ett lyft för exportindustrin. En fortsatt svag utveckling för svenska industri syntes också i rapportfloden som i många fall utmynnade i besvikelser och där en vändning till det bättre återigen sågs bli förskjuten i tiden. Dessutom är hushållen fortsatt försiktiga trots mycket gynnsamma ekonomiska förutsättningar.

Sammantaget blir därför vår syn på finansmarknaderna att det kommer att se fortsatt segt ut under den närmaste tiden. Centralbanksfokuset lär dominera riskbilden och utan några rejäla, positiva konjunkturella överraskningar har vi svårt att se ett kraftigare börslyft i närtid, inte minst som företagsvärderingarna börjar nå mycket höga nivåer.

Vi håller därför fast vid en aktieandel på 50 procent i vårt allokeringsförslag.

På råvarusidan ser vi att breda råvaruindex rört sig uppåt mot slutet av november men i huvudsak beror det på att oljepriset återigen stiger. Innan vi börjar se tydligare tecken på en bredare prisuppgång på råvaror så håller vi oss borta.

På räntesidan ligger vi kvar med en allokering på 50 procent som företrädesvis placeras i korta ränteplaceringar och räntebevis.

Vårt allokeringsförslag för december blir därmed 50 procent aktier och 50 procent ränterelaterade placeringar.

För aktie- och fondplaceringar hänvisar vi till våra favoritlistor.

Läs också vår börssyn för december.