Efter förra måndagens inledande djupdykning återhämtade sig börsen i takt med att oron för krisen i Ukraina la sig något. På fredagseftermiddagen tappade dock investerarna modet så sammantaget blev det en mindre börsnedgång för veckan som helhet.

På räntemarknaden var det i sin tur väldigt lugnt och de långa marknadsräntorna låg i det närmaste still under veckan. Det ska dock noteras att ränteskillnaden mellan tyska respektive spanska och italienska statsobligationer minskat ytterligare och att tioårsräntan i de tidigare krisländerna nu sjunkit under 3,50 procent.

Den globala makrostatistik som rullades ut under förra veckan var i de flesta fall lite bättre än väntat och det bidrog säkert också på marginalen till att turbulensen på finansmarknaderna, i spåren på krisen mellan Ryssland och Ukraina, hölls hyggligt i schack.

Mest glädjande var de amerikanska sysselsättningssiffrorna för februari, som kom in starkare än väntat, och därmed stöttade bilden av att svaga amerikanska makrosiffror i december och januari, i alla fall delvis kan förklaras av bister vinterväder.

Under helgen har det publicerats intressanta kinesiska makrosiffror. Exporten i februari störtdök med drygt 18 procent, att jämföra med förväntningarna om en uppgång på knappt 7 procent.

Delvis kan den kraftiga nedgången förklaras av fusk med handelssiffror samt en förskjutning av det kinesiska nyåret. Ändå är siffran givetvis lite oroande. Desto mer glädjande var det att importen steg med 10,1 procent och därmed slog prognoserna.

Den kinesiska inflationen var dessutom överraskande låg i februari och landade på 2,0 procent. Pristrycket i världen fortsätter därmed att vara överraskande svagt och det blir därmed högintressant att följa den svenska inflationssiffran för februari som publiceras i veckan. Även om vi i nuläget inte räknar med ytterligare räntesänkningar från Riksbanken så kan sjunkande priser ändå få upp ett sådant scenario på agendan ingen.

Humöret på finansmarknaderna lär fortsätta att påverkas av utvecklingen i Ukraina och en stor fråga blir också vilka åtgärder USA och EU sätter in mot Ryssland och vilka motåtgärder som i sin tur kommer härifrån.

Måndag

På måndagen hålls ett eurogruppsmöte och det är väl högst troligt att det mest kommer att handla om utvecklingen i Ukraina. Annars är det bankunion och en ekonomi som börjat traggla sig uppåt som varit högst på agendan.

Tisdag

Den svenska inflationssiffran för februari blir högintressant även om det nog krävs en siffra en bra bit under nollstrecket för att det åter ska bli aktuellt med en räntesänkning från Riksbankens sida. Men visst är det plågsamt för banken även om inflationen landar på väntade -0,2%.

På Ecofinsmötet lär olika typer av åtgärder mot Ryssland diskuteras samt hjälp till Ukraina. Värt att hålla koll på är dessutom det amerikanska småföretagsindexet eftersom en hel del amerikansk makrostatistik inte orkat upp till förväntningarna i början av året.

Onsdag

TNS Prosperas mätning av inflationsförväntningarna kan bli ytterligare en rysare för Riksbanken om det skulle vara så att förväntningarna på inflationen dämpas ytterligare. Ett problem för banken är ju att göra trovärdiga prognoser som pekar mot målet på två procents inflation på några års sikt. Dämpade inflationsförväntningar betyder att man heller inte nu tror på Riksbankens prognoser.

Torsdag

Natten mot torsdag släpper de kinesiska myndigheterna nya, viktiga makrosiffror över ekonomin. En mindre dämpning av industriproduktionen väntas medan detaljhandeln ska ta ännu något bättre fart. Ett utfall som i så fall ligger hyggligt i linje med de nya mål som satts upp i samband med förra veckan kongress. Det ska ju vara inhemsk efterfrågan som ska vara den främsta drivkraften för ekonomin.

Svenska arbetslöshetssiffror ska förhoppningsvis vika ner efter en överraskande uppgång i januari.

Fredag

Mycket medialt fokus lär hamna på Mäklarstatistiks siffror över prisutvecklingen på bostäder. I förra veckan fick vi siffror från SCB som visade att priserna på småhus legat still under den senaste tremånadersperioden. Tidigare har det dock visat sig att bostadsrättspriserna stigit betydligt snabbare än villapriserna. Den trenden lär ha fortsatt.